Landsbygdens betydelse för regeringen
Svar på skriftlig fråga 2025/26:592 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:592 Landsbygdens betydelse för regeringen
till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
Svar på fråga 2025/26:592 av Denis Begic (S)
Landsbygdens betydelse för regeringen
Denis Begic har frågat infrastruktur- och bostadsministern vilka konkreta åtgärder regeringen avser att vidta för att ge kommuner bättre möjligheter att agera mot oseriösa fastighetsägare och motverka att bostadsområden i landsbygds- och bruksorter lämnas att förfalla.
Frågan har överlämnats till mig.
Frågan är ställd mot bakgrund av nyhetsrapportering om situationen i Ställdalen i Ljusnarsbergs kommun, där hyresfastigheter står tombodda och återkommande utsätts för vandalisering. Det är en given utgångspunkt för regeringen att alla boende, oavsett boendeform, har rätt till en trygg boendemiljö. Regeringen har därför vidtagit en lång rad åtgärder för att öka tryggheten i samhället. Det handlar om allt från att stärka brottsbekämpningen till utökade möjligheter att säga upp hyresgäster som begår brott i bostadsområden. Det arbetet pågår med full kraft.
I hyreslagen (12 kap. jordabalken) och bostadsförvaltningslagen (1977:792) finns en skyddslagstiftning som ger möjligheter att ingripa mot oseriösa hyresfastighetsägare som missköter sina fastigheter. Det handlar exempelvis om åtgärdsförelägganden, förvaltningsförelägganden eller, ytterst, tvångsförvaltning. En kommun eller en organisation av hyresgäster har möjlighet att ansöka om förvaltningsförelägganden eller tvångsförvaltning till hyresnämnden, som sedan har att ta ställning till detta. Tvångsförvaltning innebär att den misskötta fastigheten sätts under förvaltning av en särskild förvaltare. En förutsättning för tvångsförvaltning är att ett förvaltningsföreläggande inte bedöms som en tillräcklig åtgärd för att uppnå en godtagbar förvaltning. I slutändan kan också andra åtgärder övervägas, som att tvinga ägaren att riva en förfallen byggnad på egen bekostnad med stöd av reglerna i plan- och bygglagen (2010:900) eller expropriation av en grovt vanvårdad fastighet med stöd av reglerna i expropriationslagen (1972:719).
Regelverket ger redan i dag exempelvis kommuner möjligheter att ingripa mot oseriösa fastighetsägare som inte förvaltar sina fastigheter på ett godtagbart sätt. Med det sagt så följer jag och regeringen frågan noggrant.
Stockholm den 18 mars 2026
Gunnar Strömmer
Skriftlig fråga 2025/26:592 av Denis Begic (S) (Besvarad 2026-03-18)
Fråga 2025/26:592 Landsbygdens betydelse för regeringen
av Denis Begic (S)
till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)
DN har nyligen rapporterat om situationen i Ställdalen i Ljusnarsbergs kommun. Ett helt kvarter med hyreshus har förfallit i ruiner efter år av misskötsel från oseriösa fastighetsägare. Sönderslagna fönster, mögel och vandalisering präglar i dag området, medan kommunen i praktiken står utan verktyg att agera.
Situationen i Ställdalen är tyvärr inte unik. I flera mindre kommuner runt om i landet köper oseriösa aktörer upp billiga fastigheter, struntar i underhåll och lämnar efter sig förfall som kommunerna och de boende tvingas leva med. Samtidigt saknar många mindre kommuner ekonomiska och juridiska möjligheter att själva hantera konsekvenserna.
Regeringen talar ofta om att hela Sverige ska leva. För många landsbygdskommuner framstår dock verkligheten som den motsatta, när staten inte ger dem verktyg att stoppa slumvärdar och förhindra att hela bostadsområden förfaller.
Mot denna bakgrund vill jag fråga infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson:
Vilka konkreta åtgärder avser regeringen att vidta för att ge kommuner bättre möjligheter att agera mot oseriösa fastighetsägare och motverka att bostadsområden i landsbygds- och bruksorter lämnas att förfalla?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.


