Lagstöd för yttrande på internetplattformarna
Svar på skriftlig fråga 2025/26:714 besvarad av Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:714 Lagstöd för yttrande på internetplattformarna
till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Svar på fråga 2025/26:714 av Josef Fransson (SD)
Lagstöd för yttrande på internetplattformarna
Josef Fransson har frågat mig om jag är beredd att ta initiativ i frågan om hur vi kan stärka yttrandefriheten på internet och inte lämna fältet öppet för godtycklig manipulation och missbruk.
Det fria ordet och en levande samhällsdebatt är grunden för ett fritt och öppet samhälle. Yttrandefriheten och informationsfriheten är därför centrala för vår demokrati och skyddas i våra grundlagar.
Internet och sociala medier innebär stora möjligheter för enskilda att delta i det demokratiska samtalet, t.ex. genom att utbyta åsikter och skapa uppmärksamhet kring frågor utan att använda traditionella medier. Samtidigt innebär utvecklingen också nya risker och utmaningar. De största och mest använda sociala medieplattformarna drivs i dag av stora internationella företag som ofta har en global räckvidd. Det har riktats kritik mot plattformarna för bristande transparens och för att inte göra tillräckligt för att motarbeta spridningen av hat, hot och trakasserier.
Under de senaste åren har det tillkommit reglering inom EU som gäller innehåll på plattformar som sociala medier, bland annat EU:s förordning om digitala tjänster. Förordningen syftar till att skapa en tryggare onlinemiljö genom bland annat stärkta krav på leverantörer av plattformar. Den innehåller till exempel regler om krav på transparens för leverantörerna, möjlighet för användare att anmäla olagligt innehåll och krav på leverantörernas hantering av anmält innehåll. Sverige har tagit och kommer också framöver att ta en aktiv del i lagstiftningsarbetet på EU-nivå som reglerar de stora onlineplattformarna. Regeringens arbete som helhet utgår från vår vidsträckta yttrande- och informationsfrihet. Det gäller både för arbetet nationellt och för hur Sverige agerar och förhandlar inom EU.
Det är viktigt att kunna följa hur förutsättningarna för enskildas möjligheter att delta i samhällsdebatten utvecklas. Regeringen har därför gett Mediemyndigheten i uppdrag att göra en studie av förutsättningarna för enskildas opinionsbildning i dagens medielandskap. Uppdraget, som ska redovisas senast den 21 augusti 2026, fokuserar särskilt på enskildas ställning i förhållande till sociala medieplattformar och transparens kring innehållsmoderering, algoritmer och andra funktioner som kan påverka möjligheterna för enskilda att opinionsbilda. Studien kommer att kunna utgöra ett viktigt steg för att öka kunskapen på området och kan också ge underlag för frågor som är kopplade till möjligheterna att delta i samhällsdebatten på internet.
Stockholm den 22 april 2026
Parisa Liljestrand
Skriftlig fråga 2025/26:714 av Josef Fransson (SD) (Besvarad 2026-04-22)
Fråga 2025/26:714 Lagstöd för yttrande på internetplattformarna
av Josef Fransson (SD)
till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Sverigedemokraterna har sedan ett antal år problematiserat yttrandefriheten på internet. Vi har bland annat genom riksdagsmotioner uppmärksammat att vissa åsiktsinriktningar haft svårare att få räckvidd på sociala medier genom så kallad shadow banning och manipulerade algoritmer. Andra problem vi uppmärksammat är att innehåll på de sociala medieplattformarna raderas eller modereras, eller att användare stängs av på oklara grunder.
Vår tids största gärning för yttrandefriheten stod Elon Musk för när han köpte Twitter, nu X. Inte bara gjorde han plattformen till en plats där yttrandefriheten värnas; genom att han fick tillgång till mängder av mejlkorrespondens och interna dokument kunde han visa att sakers tillstånd var långt mycket värre än vad till och med konspirationsteoretikerna hävdade och att plattformen tillsammans med amerikansk underrättelsetjänst censurerade hela narrativ, vilket beskrivs i det som kommit att kallas ”Twitter files”.
Trots detta har inget arbete i Sverige påbörjats för att ge ett tydligt lagstöd för yttranden på internet och på de stora techjättarnas plattformar. Nyligen fick en erkänd granskande journalist, som skriver för en stor kvällstidning, besked om permanent avstängning från Facebook. Detta efter en granskning som väckt anstöt i vissa läger. Tack vare personliga kontakter som är ett fåtal förunnade kunde journalisten denna gång få tillbaka sitt konto. Men problemet kvarstår och aktualiserar Sverigedemokraternas motion 2024/25:1449 Yttrandefrihet på internet. I denna står bland annat att läsa:
”Det är angeläget att den enskilde ges en god rättssäkerhet gentemot plattformsinnehavarna som anses utgöra vital informationsinfrastruktur. För demokratins funktion är det särskilt viktigt att politisk opinionsbildning har ett mycket starkt skydd i lagen.
Om en kontohavare har fått sitt konto avstängt eller innehåll modererat bör plattformsinnehavaren i detalj beskriva vad som föranlett åtgärden.
Svensk domstol bör, i en omfattning som säkrar att plattformarna upprätthåller lagen och dess intentioner, pröva fall där kontohavare har fått sitt konto avstängt eller innehåll modererat.”
Med anledning av ovan sagda vill jag fråga kulturminister Parisa Liljestrand:
Är ministern beredd att ta initiativ i frågan om hur vi kan stärka yttrandefriheten på internet och inte lämna fältet öppet för godtycklig manipulation och missbruk?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.