Lagstiftning mot så kallad bluffexamen

Svar på skriftlig fråga 2007/08:993 besvarad av Statsrådet Lars Leijonborg

den 27 mars

Svar på fråga

2007/08:993 Lagstiftning mot så kallad bluffexamen

Statsrådet Lars Leijonborg

Mikael Damberg har frågat mig om jag avser att ta några initiativ till att kvalitetssäkra en universitetsexamen genom lagstiftning mot att använda en examen från ett bluffuniversitet när man söker jobb eller vidareutbildar sig i Sverige.

Antalet falska examensbevis från så kallade bluffuniversitet ökar i takt med att globaliseringen av högre utbildning intensifieras, och utgör ett allvarligt problem. Både arbetsgivare och enskilda individer kan drabbas samtidigt som förtroendet för utbildningssektorn riskerar att sjunka.

Även försäljningen av förfalskade examensbevis från erkända universitet och högskolor är enligt Högskoleverket ett problem. Verket bedömer utländska eftergymnasiala utbildningar efter ansökan från enskilda. Om verket misstänker att ett examensbevis är förfalskat polisanmäls det. Hösten 2006 ledde för första gången en sådan anmälan till åtal och fällande dom. Brottsrubriceringen var ”brukande av falsk urkund”. När det gäller erkännande av utländska kvalifikationer för att utöva ett yrke som är reglerat i Sverige, såsom läkare, tandläkare och sjuksköterska, har den behöriga myndigheten för yrket i fråga, till exempel Socialstyrelsen, att kontrollera handlingarnas äkthet. Samarbete sker med behöriga myndigheter i andra länder om detta.

Jag vill betona att arbetet mot falska examina inte är en ensidigt nationell fråga. Internationellt samarbete är en förutsättning för att nå framgång i denna fråga och det pågår insatser för att motverka spridningen av falska examensbevis och bluffuniversitet. Ett exempel på det är de riktlinjer för kvalitetssäkring av transnationell högre utbildning som OECD och Unesco gemensamt tagit fram.

För att komma till rätta med problemen krävs att alla länder har tillförlitliga och genomlysta nationella system för kvalitetsutvärdering och ackreditering och erkännande av högre utbildning liksom att exporterande länders kvalitetssäkringsorganisationer tar fullt ansvar även för utvärdering av och tillsyn över utbildningar som ges över gränserna. Det är också viktigt med fortsatt förtroendeskapande internationellt samarbete och utbyte av information inom och mellan nätverk för kvalitetssäkring och erkännande. Slutligen krävs fortsatta insatser för att söka upp och avslöja bluffuniversitet.

Jag delar Högskoleverkets uppfattning att fortsatta informationsinsatser och självreglering i utbildningssektorn är mycket viktigt. Det är också angeläget att arbeta på internationell nivå för att stävja missbruket med bluffexamina. Jag kommer att stödja sådana initiativ och kommer också vid behov, med Högskoleverket diskutera frågan om ytterligare åtgärder nationellt.