Läget i svensk akutsjukvård

Svar på skriftlig fråga 2022/23:268 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)

S2023/00360 Socialdepartementet Sjukvårdsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:268 av Yasmine Bladelius (S)
Läget i svensk akutsjukvård

Yasmine Bladelius har frågat mig vad jag avser att göra för att vård som inte är patientsäker inte ska tillåtas fortgå.

För mig som sjukvårdsminister är patientsäkerheten en grundbult och en förutsättning för en fungerande hälso- och sjukvård. Jag anser att personalen är hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs och grunden som sjukvården vilar på.

Kompetensförsörjningen i vården har länge varit en av vårdens stora utmaningar. Den senaste tidens utveckling och Inspektionen för vård och omsorgs kritiska rapport om den allvarliga situationen på akutsjukhusen i hela landet understryker det. Bristen på personal med rätt kompetens kan få allvarliga konsekvenser för patienter. Det kan resultera i felbehandlingar, brist på vårdplatser, felplaceringar och långa väntetider. Bristen på disponibla vårdplatser kan innebära stora patientsäkerhetsrisker.

Jag har därför tagit in initiativ till införandet av en prestationsbaserad ersättning till regionerna i syfte att öka antalet vårdplatser. Vidare avser regeringen att kartlägga och ta fram en nationell strategi för hur bristen på vårdplatser ska kunna åtgärdas. Regeringen avsätter 2 miljarder kronor under 2023 för arbetet med vårdplatser. Det är prioriterade områden för regeringen inom hälso- och sjukvård.

Samtidigt är regionerna i egenskap av huvudmän för sjukhusvården ansvariga för att kraven på en god vård uppfylls och att det finns den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att en god vård ska kunna ges. Arbetet med att bedriva en patientsäker vård behöver därför bedrivas lokalt på sjukhusen i regionerna. Regionerna ska kunna garantera patientsäkerheten, även om sjukvården i allmänhet och akutsjukhusen är hårt belastade.

Det nationella åtagandet för kompetensförsörjningen behöver stärkas och regeringen har därför i januari 2023 gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning.

Arbetssituationen för anställda inom hälso- och sjukvården behöver bli bättre. Arbetsgivarna har det viktiga ansvaret för arbetsmiljön och det arbetet bedrivs i samverkan med arbetstagarorganisationerna och skyddsorganisationen enligt arbetsmiljölagstiftningen. För att attrahera och behålla kompetens krävs trygga anställningar, en god arbetsmiljö och möjlighet till utveckling i arbetet. Det är ett arbete som också behöver ske lokalt utifrån de olika regionala förutsättningarna. Regeringen har för statens räkning ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om God och nära vård. I överenskommelsen avsätter regeringen cirka 6,4 miljarder kronor för 2023. Drygt 3 miljarder kronor avsätts för att skapa goda förutsättningar för vårdens medarbetare. Medlen ska bl.a. användas till att utveckla förutsättningarna på arbetsplatsen, utbilda vårdens framtida medarbetare, ge fler sjuksköterskor möjlighet att läsa till specialistsjuksköterska samt till att öka antalet platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Inom ramen för överenskommelsen avsätter regeringen även över 3 miljarder kronor för utveckling av den nära vården med primärvården som nav.

Jag har satt frågan högt på agendan och arbetar för att regeringen ska ge regionerna goda förutsättningar lokalt att bedriva en god och patientsäker vård.

Stockholm den 1 februari 2023

Acko Ankarberg Johansson