Lager av läkemedel

Svar på skriftlig fråga 2015/16:326 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX

Dnr S2015/07414/FS

Socialdepartementet

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:326 av Lotta Olsson (M) Lager av läkemedel

Lotta Olsson har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra tillgången till, överblicken på och finansiering av läkemedel och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser.

Jag vill inleda mitt svar med att tydligöra att landstingen har ansvar för hälso- och sjukvården i landet. Inom detta ansvar ingår att säkerställa att man har den tillgång till läkemedel och det materiel man behöver för att bedriva sin verksamhet. I hälso- och sjukvårdlagens 7 § tydliggörs att landstingen ska planera sin verksamhet med utgångspunkt i behovet av vård för de som omfattas inom landstingets ansvar. Av samma bestämmelse framgår att landstingen även ska planera för sin verksamhet så att en katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls.

I dag lagerhåller på regeringens uppdrag Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen beredskapsläkemedel för smittskyddshändelser, kemiska och radionukleära händelser, sällan använda antidoter (motgifter) och vissa vaccin samt för andra allvarliga händelser.

Grunden till att ha en god beredskap inför en allvarlig händelse bygger på att ordinarie system för försörjning av läkemedel är utformad i enlighet med det planeringsansvar som framgår i hälso- och sjukvårdslagen, och även tar höjd för allvarliga händelser och kriser. Staten har identifierat ett antal händelser som har beskrivits ovan, där man har tagit ansvar för att finansiera och lagerhålla beredskapsläkemedel. Syftet är att stötta landstingen. T.ex. avser en del av lagerhållningen en beredskap för att hantera influensapandemier.

Lotta Olsson tar upp frågan om det förändrade säkerhetspolitiska läget. Regeringen har tagit beslut om en ny försvarspolitisk inriktning som innebär att planering för höjd beredskap ska återupptas och genomföras utifrån de planeringsanvisningar som regering beslutat. Planeringen är ett första steg i återuppbyggandet av det civila försvaret. Denna planering har precis inletts och det ännu för tidigt att uttala vilken betydelse detta får för behovet av att lagerhålla läkemedel.

Socialstyrelsen har i samarbete med Försvarsmakten återuppstartat Socialstyrelsens nätverk för läkemedelsfrågor vid kris eller höjd beredskap. Syftet med nätverket är att diskutera, lägesrapportera och probleminventera frågeställningar kring läkemedel vid kris och eller höjd beredskap. I nätverket ingår även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Jordbruksverket samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Nätverket har hittills genomfört två möten och inriktningen är att gruppen ska sammanträda två gånger per år med fokus på bl.a. civil-militär samverkan och samordningsbehov vid höjd beredskap.

Sammantaget pågår det en rad aktiviteter som har bäring på utredningen Åtgärder vid allvarliga händelser. I nuläget bereds betänkandet inom Regeringskansliet. Jag avser även fortsatt följa de aktiviteter som för närvarande pågår.

Stockholm den 2 december

Gabriel Wikström

Skriftlig fråga 2015/16:326 av Lotta Olsson (M) (Besvarad 2015-12-02)

Fråga 2015/16:326 Lager av läkemedel

av Lotta Olsson (M)

till Statsrådet Gabriel Wikström (S)

 

För drygt två år sedan lämnades SOU 2013:54 Tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser över till regeringen. Utredningen hade bland annat tittat på Sveriges tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser, såväl i fredstid som vid eventuella militära konflikter.

Utredningen pekade bland annat på en bristande samordning av landstingens ansvar för nödvändig tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel, frånvaron av adekvata medicinska beredskapslager i händelse av isolering av Sverige och behovet av en tydligare lagreglering av vems ansvar det är att upprätthålla den nödvändiga tillgången till läkemedel och sjukvårdsmateriel. Framför allt så efterlyste man en tydlig process för arbetet med att ta fram en gemensam nationell ambitionsnivå för vilka medicinska beredskapslager Sverige bör ha, då man också specificerar vilka läkemedel som bör finnas i dessa lager.

Många av de förslag som utredningen presenterade återstår fortfarande att verkställa. Såväl personal inom sjukvården och Försvarsmakten som forskarsamhället har påpekat att i jämförelse med många länder så har Sverige förhållandevis små lager av viktiga mediciner och den samlade överblicken av hur de faktiska tillgångarna ser ut saknas fortfarande.

Sverige behöver ha beredskap för såväl möjliga pandemier som för situationer där transportvägarna till vårt land skärs av. Den växande säkerhetspolitiska oron i vår omvärld borde få konsekvenser även för vår beredskap på detta område.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra tillgången till, överblicken på och finansieringen av läkemedel och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.