Kvalificering till socialförsäkringen och effekter på reservationslönen
Svar på skriftlig fråga 2025/26:589 besvarad av Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:589 Kvalificering till socialförsäkringen och effekter på reservationslönen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Svar på fråga 2025/26:589 av Joakim Sandell (S)
Kvalificering till socialförsäkringen och effekter på reservationslönen
Joakim Sandell har frågat finansministern om det är ministerns och regeringens avsikt med förslagen i propositionen Kvalificering till socialförsäkringen (prop. 2025/26:136) att sänka reservationslönerna för de grupper som omfattas, och vilka analyser ministern och regeringen har gjort av hur detta kan påverka lönebildningen och villkoren på den svenska arbetsmarknaden.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Kvalificeringen till socialförsäkringen innebär i korthet att den som bosätter sig i Sverige ska uppfylla ett villkor om fem års bosättningstid, eller ett villkor om vissa inkomstnivåer av arbete under sex eller 12 månader för att kunna få vissa bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. Kravet på kvalificering stärker kopplingen mellan rätt till socialförsäkringsförmåner och etablerad anknytning till Sverige. Det ökar också drivkrafterna att snabbt komma i arbete, vilket främjar egen försörjning och motverkar utanförskap och bidragsberoende.
För att kravet på kvalificering ska kunna uppfyllas på sex månader krävs en inkomst av förvärvsarbete om minst 0,48 inkomstbasbelopp per månad under sex månader i följd. Det motsvarar för 2026 en lön på 40 032 kronor per månad. För att uppfylla det lägre av inkomstvillkoren och därigenom kvalificera sig till de bosättningsbaserade socialförsäkringsförmånerna inom 1–2 år krävs en månadsinkomst om minst 0,25 inkomstbasbelopp per månad (vilket för 2026 motsvarar 20 850 kronor) under minst 12 av de senaste 24 månaderna. Det går inte att kvalificera sig genom inkomster under de angivna nivåerna och således finns det inte, i förhållande till socialförsäkringen, några incitament att sänka sin ”reservationslön” under denna nivå.
Stockholm den 18 mars 2026
Anna Tenje
Skriftlig fråga 2025/26:589 av Joakim Sandell (S) (Besvarad 2026-03-18)
Fråga 2025/26:589 Kvalificering till socialförsäkringen och effekter på reservationslönen
av Joakim Sandell (S)
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
I propositionen Kvalificering till socialförsäkringen föreslår regeringen att tillgången till flera bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner ska villkoras genom längre kvalificeringstid i Sverige eller genom uppnådda arbetsinkomster. Reformen motiveras bland annat med att den ska stärka arbetslinjen och öka drivkrafterna till arbete.
Samtidigt innebär förslagen att personer som nyligen bosatt sig i Sverige under flera år kan komma att stå utan tillgång till delar av det sociala trygghetssystemet. I arbetsmarknadsekonomisk teori innebär ett svagare ekonomiskt skyddsnät typiskt sett att individers reservationslön pressas ned.
En sådan utveckling kan få konsekvenser inte bara för sysselsättningen utan också för lönebildningen och konkurrensen på arbetsmarknaden. Om vissa grupper förväntas acceptera betydligt lägre löner än vad som annars skulle vara fallet riskerar det att sätta press nedåt på löner och villkor i delar av arbetsmarknaden.
Mot denna bakgrund vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
Är ministerns och regeringens avsikt med förslagen i propositionen att sänka reservationslönerna för de grupper som omfattas, och vilka analyser har ministern och regeringen gjort av hur detta kan påverka lönebildningen och villkoren på den svenska arbetsmarknaden?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.