Kustbevakningens operativa förmåga i Västernorrland
Svar på skriftlig fråga 2025/26:930 besvarad av Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M)
Svar på fråga 2025/26:930 Kustbevakningens operativa förmåga i Västernorrland
till Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M)
Svar på fråga 2025/26:930 av Peder Björk (S) Kustbevakningens operativa förmåga i Västernorrland
Peder Björk har frågat mig vilka åtgärder ministern och regeringen avser att vidta för att säkerställa att Kustbevakningen har tillräckliga ekonomiska resurser för att upprätthålla sin operativa verksamhet till sjöss och inte tvingas begränsa fartygsinsatser på grund av bristande finansiering och ökade drivmedelskostnader.
Det försämrade säkerhetspolitiska läget, inte minst i Östersjön, innebär att Kustbevakningen verkar i en alltmer komplex miljö än tidigare. Det är därför viktigt att myndigheten har de förutsättningar och verktyg som krävs för att verka i denna miljö.
Under mandatperioden har regeringen därför gjort betydande satsningar på Kustbevakningen. Sedan regeringen tillträdde har anslaget höjts – från 1,40 miljarder kronor 2022 till drygt 2 miljarder 2026. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) beräknas Kustbevakningens anslag öka till 2,25 miljarder kronor 2027 och till 2,30 miljarder kronor fr.o.m. 2028. Syftet är att succesivt höja Kustbevakningens operativa förmåga och öka närvaron till sjöss. Satsningarna ger myndigheten en tydlig planeringshorisont och ramar för förmågeuppbyggnaden.
Utöver anslagsökningarna har regeringen också gett Kustbevakningen ytterligare verktyg för att öka sin operativa förmåga. Som exempel kan nämnas beslutade lagändringar som trädde i kraft den 1 mars 2026 som bland annat gör det möjligt för myndigheten att samla in, bearbeta och analysera sjörelaterad information samt förmedla en mer komplett civil sjölägesbild.
På uppdrag av regeringen har Försvarsmakten och Kustbevakningen också stärkt sin operativa samverkan i syfte att höja den samlade förmågan till sjöövervakning.
När drivmedelspriserna stigit till följd av kriget i Mellanöstern har regeringen agerat med kraft. Skatten på bensin och diesel sänktes till EU:s miniminivå redan den 1 maj 2026, och i regeringens extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern (prop. 2025/26:275) - föreslår regeringen en ytterligare sänkning av skattesatsen för bensin med 2 kronor och 40 öre per liter samt en sänkning av skattesatsen för diesel med 3 kronor per liter inklusive moms vid full prisövervältring, mellan 1 juli och 30 november 2026. Det är åtgärder som även kommer Kustbevakningen till godo.
Regeringens samlade satsningar har gett Kustbevakningen verktyg för att kunna öka sin operativa förmåga i en alltmer säkerhetspolitisk komplex miljö. Det är därefter upp till Kustbevakningen att göra prioriteringar inom verksamheten och fatta enskilda operativa beslut. Regeringen följer utvecklingen noga och har en löpande dialog med Kustbevakningen om genomförandet av myndighetens viktiga uppdrag.
Stockholm den 9 juli 2026
Carl-Oskar Bohlin
Skriftlig fråga 2025/26:930 av Peder Björk (S) (Besvarad 2026-07-08)
Fråga 2025/26:930 Kustbevakningens operativa förmåga i Västernorrland
av Peder Björk (S)
till Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M)
Kustbevakningen har en central roll för sjöövervakning, krisberedskap och totalförsvaret. I ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, med ökade krav på övervakning av sjöfart, skydd av kritisk infrastruktur och samverkan med Försvarsmakten, är myndighetens närvaro till sjöss av stor betydelse.
Enligt uppgifter i medier uppger företrädare för Kustbevakningen i Västernorrland att myndigheten tvingas begränsa sin verksamhet till sjöss i Bottenhavet av ekonomiska skäl. Budgetläget är så ansträngt att man måste prioritera vilka fartyg som ska användas och att alla fartyg inte kan sättas i drift.
Som orsaker anges bland annat ökade drivmedelskostnader, ett utökat uppdrag och att myndigheten inte fått de ekonomiska tillskott som man bedömt nödvändiga för att klara verksamheten. Detta sker samtidigt som hotbilden i Sveriges närområde har ökat och behovet av närvaro och övervakning till sjöss är större än på länge.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att säkerställa att Kustbevakningen har tillräckliga ekonomiska resurser för att upprätthålla sin operativa verksamhet till sjöss och inte tvingas begränsa fartygsinsatser på grund av bristande finansiering och ökade drivmedelskostnader?
