Kulturreservat på finnskogen

Svar på skriftlig fråga 2024/25:340 besvarad av Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Svar på fråga 2024/25:340 Kulturreservat på finnskogen

till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

 

Svar på fråga 2024/25:340 av Runar Filper (SD)
Kulturreservat på finnskogen

Runar Filper har frågat mig om jag och regeringen avser att ta några generella initiativ för att fler skogsfinska kulturreservat ska kunna bildas.

Det är viktigt för regeringen att det finns förutsättningar att bevara, använda och utveckla en mångfald av kulturmiljöer. Bidrags­givningen på området är en viktig del i detta. I syfte att skapa bättre förutsättningar för vård och utveckling av kulturmiljöer har regeringen stärkt anslaget för kulturmiljövård med 30 miljoner kronor per år under perioden 2024–2026.

Även lagstiftningen är en viktig del i bevarandet av kulturmiljöer. Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna har ett särskilt ansvar för kulturmiljön. Riksantikvarieämbetet ansvarar för utpekande av riksintresse för kulturmiljövården enligt miljöbalken. Det finns exempel på finnbosättningsområden som är utpekade som riksintressen, t.ex. det öppna odlingslandskapet vid Skålsjön i Gävleborgs län. En byggnad som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde eller som ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde får enligt kulturmiljölagen (1988:950) förklaras för byggnadsminne. Detta gäller även parker, trädgårdar eller andra anläggningar. Det är Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna som tar initiativ till förklaring av statliga respektive enskilda byggnadsminnen.

Miljöbalken möjliggör även för en länsstyrelse eller en kommun att förklara ett mark- eller vattenområde som kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap, t.ex. kulturreservatet Juhola finngård.

Det är som sagt viktigt för regeringen att det finns förutsättningar för att kunna bevara en mångfald av kulturmiljöer. När det gäller att fatta beslut kring vilka enskilda kulturmiljöer som ska omfattas av skyddsåtgärder så har regeringen delegerat till myndigheterna att göra dessa bedömningar.

Regeringen följer både myndigheternas arbete och frågan om att värdefulla kulturmiljöer ska få rätt förutsättningar för att kunna bevaras för framtida generationer.

Stockholm den 6 november 2024

 

 

 

Parisa Liljestrand

Skriftlig fråga 2024/25:340 av Runar Filper (SD) (Besvarad 2024-11-06)

Fråga 2024/25:340 Kulturreservat på finnskogen

av Runar Filper (SD)

till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

 

Okänt för många svenskar i dag är gångna tiders finländska arv och dess påverkan på vårt kultur- och odlingslandskap. I ett flertal av våra svenska landskap finns sammanhängande skogsbygder som starkt präglats av den gamla finska kulturen, vilket gårdsnamn, byggnadsstil och lägesnamn vittnar om, och inte minst de få kvarvarande odlingsmarker som bröts på 1600-talet genom att skog höggs ned och svedjebruk förvandlade markerna till odlings- och betesmark.

Dessa miljöer är unika, och inte ens i Finland finns bevarade rökstugor på ursprunglig byggplats, likt det finns på finnskogen i Värmland och in på den norska sidan av gränsen. Ett flertal områden är redan naturreservat som förvaltas för att bevara byggnadsbestånd, slåtterängar, växt och djurliv samt för att bruka dess inägomark med årlig hävd.

Många platser som rymmer denna historiska kulturmiljö har svagt eller inget skydd genom kulturmiljölagen. Det kan nämnas att det endast finns ett skogsfinskt kulturreservat i hela landet, och det är värmländska Juhola finngård med gårdsbyggnaderna samt den tillhörande marken bestående av åker, äng och skog – sammanlagt 46 hektar stort.

Beteckningen kulturreservat ska användas när kulturmiljön är det huvudsakliga skälet för att ett område ska skyddas. Skyddsformen ska ses som ett komplement till bestämmelserna om naturreservat och till kulturmiljölagens regler.

Det första kulturreservatet bildades år 2000, och det konstaterades att behovet av nya kulturreservatsbildningar var påtagligt. Takten i bildandet har dock bromsats upp. Antalet naturreservat uppgår i dag till fler än 4 000 – och nya reservat tillkommer i snabb takt – men det finns samtidigt endast 47 kulturreservat i Sverige, varav 36 har beslutats av länsstyrelser och 11 av kommuner.

Min fråga till kulturminister Parisa Liljestrand är därför:

 

Avser ministern och regeringen att ta några generella initiativ för att fler skogsfinska kulturreservat ska kunna bildas?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.