Kritiken från FN:s kvinnokommitté
Svar på skriftlig fråga 2021/22:317 besvarad av Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:317 av Ebba Hermansson (SD)
Kritiken från FN:s kvinnokommitté
Ebba Hermansson har frågat mig om hur jag och regeringen ser på den kritik som framförts av FN:s kvinnokommitté, och hur jag och regeringen ämnar adressera kritiken och arbeta vidare med att garantera lika rättigheter mellan kvinnor och män.
Sverige lämnade sin tionde rapport till FN:s kvinnokommitté i mars 2020. Den 22 oktober 2021 genomförde regeringen en dialog med FN:s kvinnokommitté.
Vid dialogen berömdes Sverige för sin ledande roll när det kommer till jämställdhet och kommittén meddelade att den har höga förväntningar på den svenska feministiska regeringen. Kommittén lyfte fram flera framsteg som gjorts, såsom arbete mot diskriminerande könsstereotyper och regeringens åtgärdspaket mot mäns våld mot kvinnor som presenterades i juni 2021. Kommittén pekade även på områden där det, enligt den, finns fortsatta utmaningar, såsom mäns våld mot kvinnor och intersektionell diskriminering. Kommittén ställde frågor och bad om kompletterande skriftlig information om bland annat lågutbildade kvinnors sjunkande medellivslängd.
Kommittén kommer i mitten av november att lämna skriftliga kommentarer och rekommendationer för Sveriges fortsatta arbete. Dialogen utgör ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet med att stärka flickors och kvinnors rättigheter och för ökad jämställdhet både nationellt och internationellt.
Arbetet mot mäns våld mot kvinnor är en högt prioriterad fråga för regeringen. I juni 2021 presenterade regeringen därför ett paket med 40 åtgärder för att förebygga att våld utövas, stöd och skydd till utsatta samt skärpt lagstiftning när det kommer till att lagföra personer som har utsatt sin partner eller före detta partner för våld. I syfte att långsiktigt kunna genomföra åtgärdspaketet och vidta ytterligare åtgärder föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2022 permanenta medel till bland annat kvinno- och tjejjourerna och deras riksorganisationer och att 300 miljoner kronor årligen avsätts till arbetet med att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Regeringen planerar även att presentera ett nationellt våldsförbyggande program vilket omfattar en stärkt samverkan mellan myndigheter som har ansvar inom området.
Stockholm den 10 november 2021
Märta Stenevi
Skriftlig fråga 2021/22:317 av Ebba Hermansson (SD) (Besvarad 2021-11-10)
Fråga 2021/22:317 Kritiken från FN:s kvinnokommitté
av Ebba Hermansson (SD)
till Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Fredagen den 22 oktober hölls en utfrågning av Sveriges regering i FN:s kvinnokommitté. Regeringen fick av kommittén ta emot skarp kritik med anledning av hur man efterlever kvinnokonventionen, Cedaw. Kommittén menar att regeringen arbetar för lite med mäns våld mot kvinnor och straffriheten för sexualbrott. I dag leder endast 5 procent av anmälningarna om våldtäkt till fällande domar. Därtill hör att det finns ett stort mörkertal, där många av brotten som berör våld i nära relationer samt sexualbrott inte anmäls över huvud taget.
I och med att Sverige har ratificerat kvinnokonventionen har regeringen förpliktat sig att garantera samma rättigheter för män och kvinnor. Kvinnokommittén väntas presentera sina rekommendationer för regeringen den 15 november. Det finns dock anledning att redan nu adressera kritiken.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Märta Stenevi:
Hur ser statsrådet och regeringen på den kritik som framförts av FN:s kvinnokommitté, och hur ämnar statsrådet och regeringen adressera kritiken och arbeta vidare med att garantera lika rättigheter mellan kvinnor och män?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.