Kritik från EU om låga maxstraff för ekonomisk brottslighet
Svar på skriftlig fråga 2025/26:880 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2025/26:880 Kritik från EU om låga maxstraff för ekonomisk brottslighet
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2025/26:880 av Teresa Carvalho (S)
Kritik från EU om låga maxstraff för ekonomisk brottslighet
Teresa Carvalho har frågat mig om jag och regeringen är beredda att tänka om och höja maxstraffen för ekonomisk brottslighet efter kritiken från EU.
Sedan jag och Teresa Carvalho senast debatterade frågan om höjda maxstraff för ekonomisk brottslighet har mycket hunnit hända på området.
Den 9 april 2026 beslutade regeringen propositionen Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor (prop. 2025/26:218). I propositionen föreslås bl.a. att straffskalorna för grovt penningtvättsbrott, grovt bedrägeri, grov olovlig befattning med betalningsverktyg och grovt häleri skärps, att taket i den gemensamma straffskalan vid flerfaldig grov ekonomisk brottslighet höjs från åtta till 12 år och att det införs en ny straffskärpningsbestämmelse som tar sikte på alla brott som har samband med kriminella nätverk. Den sistnämnda bestämmelsen medför att straffen kan fördubblas för ekonomiska brott som har koppling till organiserad brottslighet. Dessa lagändringar föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.
I lagrådsremissen Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem, som även den beslutades den 9 april 2026, lämnar regeringen vidare förslag om att straffmätningen ska ske på ett mer nyanserat sätt och att tillkommande brott ska ges ett större genomslag i straffmätningen vid flerfaldig brottslighet. Detta förslag är särskilt viktigt för att åstadkomma högre straff för ekonomisk brottslighet, eftersom det i de grövre fallen nästan uteslutande handlar om omfattande och systematisk brottslighet.
Förslagen i såväl propositionen som lagrådsremissen innebär väsentligt skärpta straff för ekonomisk brottslighet. Det gäller särskilt för de brott som begås inom ramen för kriminella nätverk.
Vad gäller det som påstås utgöra kritik från Europeiska kommissionen så kan jag konstatera att regeringen nyligen mottog en formell underrättelse från kommissionen rörande genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1673 av den 23 oktober 2018 om bekämpande av penningtvätt genom straffrättsliga bestämmelser. Enligt underrättelsen ska Sverige inte ha uppfyllt sina skyldigheter enligt direktivets artikel 5.2, vilken anger att medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de penningtvättsbrott som avses i artikel 3.1 och 3.5 är belagda med ett maximistraff på minst fyra års fängelse.
Arbetet med att analysera underrättelsen har påbörjats i Justitie-departementet. Utan att föregripa detta kan jag redan nu konstatera att kommissionen i sin underrättelse inte alls berör att det för grovt penningtvättsbrott är föreskrivet ett maximistraff om sex års fängelse, vilket överskrider direktivets krav på ett maximistraff om minst fyra års fängelse.
Stockholm den 17 juni 2026
Gunnar Strömmer
Skriftlig fråga 2025/26:880 av Teresa Carvalho (S) (Besvarad 2026-06-17)
Fråga 2025/26:880 Kritik från EU om låga maxstraff för ekonomisk brottslighet
av Teresa Carvalho (S)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Gängkriminalitet handlar inte enbart om våld. En stor del av den kriminella ekonomin är kopplad till den organiserade brottsligheten. Gängen använder ofta företag för att bedriva olaglig verksamhet i näringslivet och välfärden. Bolagen blir fasader för att dölja bedrägerier, penningtvätt, förskingring och skattefusk.
Straffen för den grövsta ekonomiska brottsligheten har inte hängt med i utvecklingen, och om detta har jag vid ett flertal tillfällen ställt frågor till och debatterat med justitieministern, bland annat i en interpellationsdebatt den 4 november 2025.
Svaret har då varit att regeringen skärper minimistraffet med motiveringen att det skulle vara mer träffsäkert – till skillnad från hur regeringen resonerar om våldsbrotten, där maxstraffen höjs. När Socialdemokraterna har föreslagit att införa en ny nivå i straffskalan – synnerligen grova ekonomiska brott, med höjt maxstraff till tio år – har Tidöpartierna också röstat nej.
Nu har EU-kommissionen riktat kritik mot Sverige med anledning av de alltför låga maxstraffen för penningtvätt och öppnar för att inleda ett överträdelseärende mot Sverige för brister i de svenska straffreglerna mot penningtvätt.
Mot denna bakgrund vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Är ministern och regeringen beredda att tänka om och höja maxstraffen för ekonomisk brottslighet efter kritiken från EU?
