Kriminella klaner
Svar på skriftlig fråga 2021/22:82 besvarad av Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2021/22:82 av Ellen Juntti (M)
Kriminella klaner
Ellen Juntti har frågat mig om jag är av uppfattningen att Sverige har ett problem med klan- och hederskulturer och vilka åtgärder jag tänker vidta för att komma till rätta med dem.
Det råder ingen tvekan om att förtryckande hedersnormer och kriminella nätverk med inslag av parallella rättssystem är allvarliga samhällsproblem som påverkar människors vardag och trygghet. Det kan vi aldrig acceptera. Regeringen har två huvudprioriteringar inom kriminalpolitiken, att stoppa gängkriminaliteten och att stoppa mäns våld mot kvinnor. Därför är jag fast besluten om att bekämpa såväl de hedersnormer som ligger till grund för våld och förtryck som drabbar främst flickor och kvinnor, som de kriminella nätverk, såväl släkt- och klanbaserade som andra, som ligger bakom den grova och organiserade brottsligheten.
För att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, och för att de som utsätts ska få skydd och stöd, är det nödvändigt med en stärkt kompetens och ett välfungerande samarbete mellan ansvariga myndigheter. Regeringen har därför beslutat om en särskild satsning för att öka kompetensen om hedersrelaterat våld och förtryck och 180 miljoner kronor har avsatts för detta ändamål under 2021. Vidare har regeringen gett Länsstyrelsen i Östergötlands län i uppdrag att förbereda inrättandet av ett nationellt sektorsövergripande kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Regeringen har därutöver vidtagit flera straffrättsliga åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck, bl.a. införandet av en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv. För att ytterligare markera att hedersrelaterat våld och förtryck är oacceptabelt har utredningen Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57) i sitt betänkande föreslagit att det ska införas ett särskilt hedersbrott för upprepade hedersrelaterade gärningar som riktar sig mot samma brottsoffer. Betänkandet bereds nu inom Regeringskansliet.
Regeringen föreslår därtill i Budgetpropositionen för 2022 att området mäns våld mot kvinnor inkl. hedersrelaterat våld och förtryck tillförs permanenta medel för att möjliggöra ett långsiktigt och uthålligt arbete, vilket den här typen av samhällsproblem kräver.
I arbetet mot den organiserade brottsligheten har regeringen gett Brottförebyggande rådet i uppdrag att öka kunskapen om hur parallella samhällsstrukturer – inklusive kriminella och släktbaserade nätverk, såsom klanstrukturer – och den brottslighet och otrygghet som är förknippad med sådana strukturer, kan identifieras på lokal nivå. I uppdraget ingår att identifiera och sammanställa motåtgärder som kan vidtas mot sådana strukturer och att redovisa nationella och internationella insatser på området samt att ta fram ett stödmaterial riktat till lokala aktörer om vilka motåtgärder som kan tas fram utifrån den lokala problembilden. Uppdraget ska redovisas till regeringen i juni 2022.
Regeringen har också i augusti i år tagit emot utredningen Skärpta straff för brott i kriminella nätverks (SOU 2021:68) betänkande med en rad straffrättsliga förslag mot brott i kriminella nätverk. Betänkandet är nu ute på remiss.
Stockholm den 13 oktober 2021
Märta Stenevi
Skriftlig fråga 2021/22:82 av Ellen Juntti (M) (Besvarad 2021-10-13)
Fråga 2021/22:82 Kriminella klaner
av Ellen Juntti (M)
till Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Parallella samhällen har vuxit fram i Sverige, och detta är mycket oroväckande och farligt för hela Sverige. Släktbaserade kriminella klaner följer egna parallella rättssystem i stället för svenska lagar och regler.
Enligt polisen finns minst 40 kriminella klaner i Sverige som har stort våldskapital, begår grova brott och terroriserar hela bostadsområden.
För ett tag sedan drabbade två klaner samman i Lund, 50–60 män slogs på öppen gata mitt på dagen. Tidigare i år hände samma sak i Hjällbo, och det slutade med en dödskjutning. I dessa klaner gäller hederstänkande och blodshämnd.
Märta Stenevi är jämställdhetsminister i Sverige. Hon har ett stort ansvar när det gäller hederskulturen som innebär att en person blir kontrollerad och begränsad i sitt liv. Oftast gäller detta kvinnor i dessa klaner. Om kvinnorna inte följer klanens regler blir de hotade eller utsatta för våld.
Hederskulturen måste tas på största allvar, men det gör tyvärr inte Märta Stenevi. I en debatt i Sveriges riksdag skojade hon bort allvaret med hederskulturen genom att säga ”Jag tillhör en klan – en väldigt stark, matriarkalt styrd klan. Det är en fantastisk klan”.
Min fråga till statsrådet Märta Stenevi är:
Om statsrådet är av uppfattningen att Sverige har ett problem med klan- och hederskulturer, vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att komma till rätta med dem?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

