Kriminell infiltrering av Arbetsförmedlingen

Svar på skriftlig fråga 2020/21:186 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Svar på fråga 2020/21:186 av Ludvig Aspling (SD)
Kriminell infiltrering av Arbetsförmedlingen

Ludvig Aspling har frågat mig om jag delar bilden som beskrivs och vilka åtgärder jag i så fall vidtar för att regelverket inte ska vara ett hinder för att stoppa utbetalningar till företag som man misstänker inte är seriösa.

I budgetpropositionen för 2021 har regeringen föreslagit historiskt stora tillskott till välfärden. De nya tillskotten görs för att stärka förutsättningarna för kommuner och regioner att utveckla välfärdens verksamheter. Men fusk och brottslighet som riktar sig mot välfärden gör att pengarna tas från de som bäst behöver dem. Det är naturligtvis helt oacceptabelt och upprörande när pengar avsatta för samhällets behövande i välfärden inte når sina rätta mottagare och till och med i vissa fall göder den organiserade kriminaliteten.

Regeringen har redan vidtagit ett antal kraftfulla åtgärder mot fusk och brottslighet med anknytning till välfärden och fler är på gång. Jag kan här nämna några: För att minska de felaktiga utbetalningarna och fusket har regeringen i budgetpropositionen föreslagit att ett övergripande mål införs om att andelen felaktiga utbetalningar ska minska. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) och Migrationsverket föreslås tillsammans få ca 155 miljoner kronor för att intensifiera arbetet.

Dessutom anslås medel för att inrätta en särskild funktion på Ekonomistyrningsverket för att stödja och bidra till att samordna arbetet mot fel och fusk och för uppföljningen av målet. Utöver det görs en riktad satsning på 25 miljoner kronor för att bekämpa felaktiga utbetalningar och fusk från arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsförmedlingen ges också uppdrag att stärka sitt kontrollarbete när det gäller de sökandes sökaktiviteter och rapportering till arbetslöshetskassorna. Även Skatteverket tillförs 30 miljoner kronor för att bekämpa skattefusk. Ytterligare förslag för att komma tillrätta med fel och fusk från de statliga välfärdssystemen, bland annat från betänkandet Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59), bereds för närvarande inom regeringskansliet. Dessutom är betänkande (SOU 2020:35) Kontroll för ökad tilltro – en ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, nu ute på remiss.

Arbetsförmedlingen ska utifrån förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen dels säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott samt i detta arbete samverka med berörda parter, dels delta i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten. Arbetsförmedlingen har dessutom en skyldighet att förebygga att verksamheten utsätts för korruption, otillbörlig påverkan, bedrägeri och andra oegentligheter i enlighet med förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll.

Korruption i den offentliga förvaltningen får allvarliga konsekvenser. Det bidrar till att människors förtroende för förvaltningen minskar, det urholkar rättsstatens legitimitet och undergräver demokratin. Korruption leder till osunda affärsmetoder som skadar svensk ekonomi genom att snedvrida konkurrensen och minska företagens investeringsvilja.

Även misstankar om korruption kan skada. De kan leda till en misstro till myndigheter om medborgare tror att tjänstemän är korrumperade och gynnar andra på ett otillbörligt sätt. Misstankarna kan leda till att förtroendet för den offentliga förvaltningen minskar.

Den arbetsgivarpolitiska delegeringen innebär att ansvaret för myndighetens medarbetare ligger på myndighetsnivå och ytterst är myndighetens chef ansvarig. Det pågår en omfattande myndighetssamverkan för att bekämpa välfärdsbrottsligheten. Ett omfattande regelverk finns på plats som verktyg för att kunna säkerställa att myndighetens medarbetare följer gällande regler och rutiner. Säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen (2018:5858), bestämmelser om jäv i förvaltningslagen (2017:900), brottsbalkens straffbestämmelser om tjänstefel och brott mot tystnadsplikt och arbetsrättsliga åtgärder som avsked, uppsägning, varning eller löneavdrag enligt lagen (1994:260) om offentlig anställning är några exempel.

Det är viktigt att myndighetsledningen även fortsatt för en dialog med chefer och medarbetare inom Arbetsförmedlingen och vid behov använder de mer ingripande verktyg som lagstiftningen ger. Jag förutsätter att myndigheten till regeringen påtalar eventuella behov av lag- eller förordningsändringar. Brotten mot välfärden är, i vilken form eller skepnad de än visar sig, oacceptabla. Regeringen kommer fortsatt att följa utvecklingen noga.

Stockholm den 21 oktober 2020

Eva Nordmark