Kriminell infiltration i politiska institutioner
Svar på skriftlig fråga 2024/25:156 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:156 Kriminell infiltration i politiska institutioner
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2024/25:156 av Olle Thorell (S)
Kriminell infiltration i politiska institutioner
Olle Thorell har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att kartlägga hur kriminella organisationer infiltrerar politiken, och vilka – om några – åtgärder jag avser att vidta för att motverka denna infiltration.
Jag vill inledningsvis betona vikten av att bekämpa korruption, otillåten påverkan och infiltration i alla dess former. I förlängningen handlar det om allmänhetens tillit till integriteteten i det offentliga beslutsfattandet och till demokratin i stort. I regeringens strategi mot organiserad brottslighet Motståndskraft och handlingskraft, (skr. 2023/24:67) är ett av fem mål att otillåten påverkan inte ska få fäste i det svenska samhället. Strategin handlar både om att värna integriteten i det offentliga beslutsfattandet och att förebygga så kallade hot från insidan i form av insiders och infiltratörer.
I somras fattade regeringen också beslut om en ny handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan. Handlingsplanen innehåller åtgärder inom olika områden för att möta bredden i de utmaningar som finns. Det handlar bland annat om ökade kunskaper om otillåten påverkan, stärkt kontroll och säkerhetsarbete, stärkt skydd för offentliganställda och förtroendevalda samt stärkta stödinsatser till offentliga aktörer.
Handlingsplanen innehåller bland annat ett uppdrag till Brottsförebyggande rådet (Brå) att studera systemhotande aktörer och grupperingar som utövar otillåten påverkan mot förtroendevalda, politiska partier och beslutande församlingar (Ju2023/00880). Brå ska särskilt fokusera på otillåten påverkan från aktörer och grupperingar inom den organiserade brottsligheten och i kriminella nätverk. Därutöver ska Brå ge en bild av några delar av de kommunala verksamheter som är särskilt sårbara för otillåten påverkan. Brå ska också lämna förslag på åtgärder som kan vidtas av relevanta aktörer.
När förtroendevalda utsätts för otillbörlig påverkan behöver skyddet vara starkt. I departementspromemorian Stärkt skydd för vissa förtroendevalda och en tydligare intern kontroll i kommuner och regioner (Ds 2024:10) föreslås att en skyldighet i kommunallagen införs för kommuner och regioner att förebygga ohälsa eller olycksfall till följd av hot och våld för vissa förtroendevalda. Förslaget syftar till att stärka skyddet, samtidigt som det bedöms stärka den lokala demokratin och ha en brottsförebyggande effekt. Departementspromemorian har remitterats.
Handlingsplanen och regeringens strategi mot den organiserade brottsligheten ska ses som avstamp och utgångspunkter för regeringens fortsatta arbete med dessa viktiga frågor.
Stockholm den 16 oktober 2024
Gunnar Strömmer
Skriftlig fråga 2024/25:156 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2024-10-16)
Fråga 2024/25:156 Kriminell infiltration i politiska institutioner
av Olle Thorell (S)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
De senaste rapporterna om att en person med kopplingar till kriminella nätverk deltog på Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkessons bröllop, där även vice statsminister Ebba Busch närvarade, har gett upphov till allvarliga frågor om säkerheten i våra politiska system. Organiserade kriminella nätverk, särskilt motorcykelgäng och andra våldsbenägna grupper, utgör en betydande säkerhetsrisk i samhället. Dessa nätverk är inte bara involverade i narkotikahandel, våld och grov brottslighet utan försöker också infiltrera och påverka viktiga samhällsinstitutioner, inklusive politiken.
Det som är särskilt anmärkningsvärt i detta fall är hur nära den absoluta makten dessa kriminella nätverk verkar ha kommit. Det faktum att en person med dokumenterade kopplingar till organiserad brottslighet deltog vid ett bröllop med landets vice statsminister närvarande understryker hur allvarlig situationen är. Att kriminella individer kan komma så nära politiska makthavare i Sveriges nuvarande regering måste ses som en säkerhetsrisk. Det här är inte första gången vi ser tecken på att kriminella nätverk söker sig nära politisk makt, men det faktum att det denna gång sker i nära anknytning till regeringens största parlamentariska underlag gör situationen ännu allvarligare.
Sverigedemokraterna har under lång tid varit föremål för granskning kring vilka de har kopplingar med, och detta exempel på nära band mellan gängkriminella och partiets ledare bör inte ignoreras. Regeringens till synes hittills obekymrade hållning i denna fråga är också djupt oroande. Att inte vidta omedelbara åtgärder för att kartlägga och motverka hur kriminella nätverk infiltrerar politiska institutioner underminerar säkerheten i vårt demokratiska system och skadar förtroendet för att dessa ledare har folkets bästa i åtanke.
Med anledning av detta är min fråga till justitieminister Gunnar Strömmer:
Avser ministern att ta några initiativ för att kartlägga hur kriminella organisationer infiltrerar politiken, och vilka – om några – åtgärder avser ministern att vidta för att motverka denna infiltration?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.