Kriminaliseringen av terrorfinansiering
Svar på skriftlig fråga 2018/19:433 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Ju2019/01115/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och
migrations
ministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:433 av Markus Wiechel (SD) Kriminaliseringen av terrorfinansiering
Markus Wiechel hänvisar till en artikel i den norska tidningen Aftenposten om skillnaderna mellan hur IS-anhängare bemöts i Norge jämfört med Sverige, och har frågar mig om jag tänker ta några initiativ med anledning av detta.
Sverige har beredskap för att möta och lagföra de personer som återvänder från konflikten i Syrien och Irak.
Säkerhetspolisen gör individuella bedömningar och vidtar de åtgärder som krävs beträffande alla som återvänder till Sverige från konflikten i Syrien och Irak. Om det finns anledning att anta att brott har begåtts inleds en förundersökning.
Genom de stora satsningar som regeringen genomfört på Polismyndigheten och Säkerhetspolisen så har man kunnat förstärka sin utredningsverksamhet och utvecklat förundersökningsarbetet mot bl.a. identifierade resenärer.
Sverige har sedan länge en omfattande lagstiftning mot terrorism, men under förra mandatperioden så genomfördes utöver det en omfattande utvidgning av det straffbara området för terrorismrelaterade handlingar. Bland annat så infördes ett särskilt straffansvar för terrorismresor och mottagande av terrorismutbildning, och det blev straffbart att finansiera en terrorist eller en terroristorganisation.
Regeringens bestämda uppfattning är att personer som begått brott under konflikten i Syrien och Irak ska dömas för sina handlingar. Förutom de brott som omfattas av den utvidgning av terrorismlagstiftningen som skedde under vår förra mandatperiod, så kan det bli aktuellt att utreda och döma för brott som t.ex. terroristbrott, mord, våldtäkter eller krigsförbrytelser. Svenska domstolar har en långtgående behörighet att döma för sådana brott även om gärningarna har begåtts utanför Sveriges gränser.
Regeringen har nyligen presenterat ytterligare två lagförslag för att stärka förutsättningarna för att bekämpa brottslighet kopplad till terrorism. Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen i Polismyndigheten ska få en utökad tillgång till uppgifter från signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Det har stor betydelse för möjligheten att bedriva underrättelseverksamhet avseende internationell terrorism.
Dessutom så vill regeringen införa nya regler om datalagring för brottsbekämpande ändamål. Förslaget innebär att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen återfår ett av de viktigaste verktygen för att förhindra och utreda allvarlig brottslighet. Att de brottsbekämpande myndigheterna får tillgång till digitala spår är avgörande för att öka tryggheten och kunna bekämpa de mest allvarliga gärningarna som till exempel terroristbrott.
Genom våra initiativ till ny lagstiftning och ekonomiska satsningar har vi utökat det straffbara området och stärkt polisens förutsättningar när det gäller att förhindra och utreda brott kopplade till terrorism.
Stockholm den 27 mars 2019
Morgan Johansson
Skriftlig fråga 2018/19:433 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2019-03-27)
Fråga 2018/19:433 Kriminaliseringen av terrorfinansiering
av Markus Wiechel (SD)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
I den norska tidningen Aftenposten kan man läsa om de stora skillnaderna mellan hur Islamiska statens anhängare bemöts i Norge jämfört med hur det är i Sverige. I Norge får samtliga IS-anhängare (även kvinnor) som återvänt till landet från det så kallade kalifatet räkna med att bära straffansvar. I Sverige behöver tvärtom ingen av återvändarna räkna med straffansvar.
Skälen till att det ligger till på detta vis är många, men det kanske främsta är att Sverige har EU:s svagaste terrorlagstiftning. Efter att regeringen i många år negligerat alla de rapporter och motioner som önskat få en förändring ser vi nu dock att lagstiftningen kommer att skärpas en aning, vilket givetvis är varmt välkommet. Ett problem kvarstår dock: Omkring 150 IS-terrorister som återvänt går fortfarande fria, och även individer som framöver kommer att återvända lär inte omfattas av lagskärpningarna.
Sedan 2015 finns lyckligtvis en lagstiftning som kriminaliserar terrorfinansiering och terrorrekrytering. Detta borde, hårdraget, också innebära att samtliga som varit en del av terrorsekten också kan dömas genom den befintliga lagstiftningen, då deras deltagande varit avgörande för att terrorväldet har kunnat existera och expandera. Samtliga har likaså vetat exakt vilken typ av terrorrörelse de anslutit sig till.
Mot bakgrund av detta, och mot bakgrund av att regeringen tycks vara ovillig att likt hanteringen av nazister efter andra världskriget införa en retroaktiv lagstiftning, önskas justitie- och migrationsminister Morgan Johansson svara på följande fråga:
Tänker ministern ta några initiativ med anledning av det som har framförts?
Intressenter
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.