Kriminalisering av rymningar

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1602 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Start
Svar på skriftlig fråga är ännu inte publicerad
Ju2022/ 01755 Justitiedepartementet Justitie- och inrikes ministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:1602 av Adam Marttinen (SD)

Kriminalisering av rymningar

Adam Marttinen har frågat mig på vilket sätt regeringen kommer att tillgodose vad riksdagen har tillkännagett för regeringen när det gäller kriminalisering av rymningar.

Frågan om kriminalisering av rymningar från anstalter uppkommer då och då. Det är naturligtvis mycket allvarligt när sådana rymningar sker. Detta i synnerhet när det finns risk för eller förekommer att personer som avviker begår nya brott. Ansvariga myndigheter arbetar aktivt med frågor om säkerhet och antalet rymningar och avvikelser från anstalt eller permissioner är förhållandevis få. Exempelvis har det inte förekommit några rymningar från häkten eller anstalter i säkerhetsklass 1 eller 2 på flera år.

Regeringen har nyligen beslutat om flera nya uppdrag till den pågående utredningen som ser över delar av lagstiftningen om hemliga tvångsmedel. Det handlar bland annat om hemlig övervakning av elektronisk kommunikation för att lokalisera personer som uteblivit eller avvikit från verkställighet av fängelse och andra påföljder. Preskriptionsutredningen har också lämnat förslag om att utdömda fängelsestraff aldrig ska preskriberas. Det gäller även sådana straff där verkställigheten har avbrutits, t.ex. för att den dömde avvikit.

När det sedan gäller konsekvenserna för den dömde ska den som begår ett brott i samband med eller under en rymning givetvis straffas särskilt för den brottsligheten. En rymning eller en avvikelse för också med sig konsekvenser för den dömde genom att möjligheterna till permission och andra vistelser utanför anstalt minskar. En rymning kan också innebära en längre tid i fängelse eftersom den villkorliga frigivningen kan skjutas upp med anledning av ett sådant agerande. För ett drygt år sedan trädde dessutom lagstiftning i kraft som innebär att uppskjuten villkorlig frigivning kan komma i fråga i fler fall än tidigare vid misskötsamhet, t.ex. i form av rymningar eller avvikelser.

Med det sagt är jag öppen för att titta på om det finns behov av ytterligare förändringar. Regeringen kommer i närtid att återkomma till frågan.

Stockholm den 25 maj 2022

Morgan Johansson

Övrigt om svar på skriftliga frågan