Kriminalisering av deltagande i kriminella gäng

Svar på skriftlig fråga 2021/22:179 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2021/22:179 av Johan Forssell (M)
Kriminalisering av deltagande i kriminella gäng

Johan Forssell har frågat mig om jag avser att initiera en utredning om kriminalisering av att vara med i kriminella gäng.

Regeringens arbete mot gängkriminaliteten och otryggheten i landet bedrivs brett, långsiktigt och beslutsamt. Det handlar bland annat om en kraftigt utbyggd Polismyndighet, om effektiva verktyg till de brottsbekämpande myndigheterna, om en skärpt straffrättslig lagstiftning och om ett utvecklat brottsförebyggande arbete.

Regeringens arbete med att nå målet om 10 000 fler polisanställda 2024 än 2016 fortsätter med full kraft och Polismyndigheten har aldrig tidigare haft fler anställda än i år. Arbetet fortsätter också med att ge de brottsbekämpande myndigheterna fler och bättre verktyg. Med hemlig dataavläsning, som regeringen införde förra året, har de brottskämpande myndigheterna möjligheter att ta del av information som tidigare inte varit tillgänglig. Utredningar pågår om utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel och om nuvarande datalagringsregler kan utökas till att omfatta nya kommunikationsappar. Regeringen kommer också låta utreda frågan om preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarliga brott såsom skjutningar och sprängningar. Dessutom har regeringen föreslagit lagändringar som ska ge polisen bättre möjligheter att göra husrannsakan i brottsförebyggande syfte för att leta efter både vapen och explosiva varor.

Ett intensivt arbete bedrivs även på straffrättens område. På regeringens initiativ har t.ex. straffet för mord och för allvarliga vålds- och vapenbrott skärpts. För några veckor sedan beslutade regeringen om en proposition om slopad straffrabatt för personer i åldern 18–20 år vid allvarlig brottslighet. Just nu remitteras också Gängbrottsutredningens betänkande med en rad straffrättsliga förslag mot brott i kriminella nätverk. Utredningen föreslår bland annat skärpta straff för flera brott som är vanliga i kriminella nätverk och en ny form av straffskärpningsregel som är avsedd att ha kraftig verkan vid våldsamma konflikter i den kriminella miljön. Betänkandet innehåller också förslag om en särskild straffbestämmelse för den som främjar ungdomsbrottslighet, om utvidgade förutsättningar att skärpa straffet för den som återfaller i brott och om att häktning ska vara huvudregeln för fler brott än i dag. En utredning om en skärpt syn på flerfaldig brottslighet pågår och i närtid redovisas dessutom en utredning om effektivare möjligheter att ta brottsvinster från kriminella.

Många av de åtgärder som regeringen vidtar handlar också om framtiden; att förhindra unga från att hamna i gängkriminalitet. För att lyckas med detta krävs, förutom att motverka segregation och ojämlika uppväxtvillkor, ett samordnat arbete från många aktörer. En av flera pågående åtgärder på området är att regeringen avser att ge kommunerna ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande från och med den 1 juli 2023.

Regeringen genomför alltså den mest omfattande satsningen någonsin mot gängkriminaliteten i Sverige. Som jag tidigare redovisat i svar till Johan Forssell skulle en kriminalisering av deltagande i kriminella nätverk kräva mycket utredningsresurser för ett magert resultat när det gäller att hitta luckor i strafflagstiftningen. En kriminalisering av att vara med i ett kriminellt nätverk förutsätter dessutom en grundlagsändring som skulle ta mycket lång tid att genomföra. I stället måste vi prioritera effektiva och träffsäkra åtgärder mot de kriminella nätverken.

Regeringens arbetar brett mot gängkriminaliteten och har inga planer på att slå av på takten. Men min utgångspunkt är att det i första hand ska göras genom åtgärder som ryms inom grundlagens nuvarande ramar.

Stockholm den 27 oktober 2021

Morgan Johansson