Krav på generaldirektörer och myndighetsledning
Svar på skriftlig fråga 2025/26:332 besvarad av Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:332 Krav på generaldirektörer och myndighetsledning
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Svar på frågorna 2025/26:332 och fråga 2025/26:334 av Markus Wiechel (SD) Krav på generaldirektörer och myndighetsledning respektive Allmänhetens förtroende för Skatteverket
Markus Wiechel har frågat mig om vilka krav jag och regeringen ställer på en generaldirektör och en myndighetsledning i Sverige. Markus Wiechel har också frågat mig om jag anser att allmänhetens förtroende för Skatteverkets arbetssätt har påverkats av det som lyfts fram i frågan och om jag i så fall avser att vidta några åtgärder.
Grundlagar och andra lagar lägger fast de yttre ramarna för all statlig verksamhet. Den statliga värdegrunden är de sex principerna; demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt samt effektivitet och service. Principerna utgår från regeringsformens grundläggande krav och andra lagar och förordningar. Bestämmelser om myndighetsledningens ansvar framgår i myndighetsförordningen. Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska bl.a. se till att den bedrivs effektivt och i enlighet med gällande regelverk.
I Skatteverkets regleringsbrev slår regeringen fast att allmänhet och företag ska ha förtroende för Skatteverkets verksamhet. Allmänhetens förtroende för Skatteverket är viktigt eftersom det påverkar viljan att göra rätt för sig och efterlevnaden av regelverken. När regeringen följer upp och utvärderar Skatteverkets resultat är därför allmänhetens förtroende en indikator. Under hösten har regeringen, mot bakgrund av medial uppmärksamhet, i dialogen med myndighetsledningen lyft både frågan om förtroendet påverkats negativt och vikten av att Skatteverket behåller och stärker allmänhetens förtroende. Regeringen fortsätter att följa Skatteverkets analyser av allmänhetens förtroende och det arbete som görs för att stärka förtroendet.
Stockholm den 30 december 2025
Elisabeth Svantesson
Skriftlig fråga 2025/26:332 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2025-12-23)
Fråga 2025/26:332 Krav på generaldirektörer och myndighetsledning
av Markus Wiechel (SD)
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Det som från början framstod som en tekniskt komplicerad skattefråga har nu under flera år utvecklats till en fullskalig rättsskandal där Skatteverket anklagas för att ha bedrivit en personlig vendetta mot en enskild medborgare.
Myndigheten har i strid med både svensk lag och EU-rätt krävt skatt flera gånger på samma inkomst, ignorerat gällande socialförsäkringsavtal, fortsatt handlägga ärendet trots jäv, låtit ett stort antal tjänstemän olovligen ta del av sekretessbelagda uppgifter och vägrat följa domstolsbeslut. Nu står generaldirektören och delar av den absoluta toppen inom myndigheten själva under brottsutredning.
I detta läge – när myndighetens trovärdighet hänger på en mycket skör tråd – väljer ledningen att offentligt likställa journalistik med otillåten påverkan, antyda att medier deltar i en samordnad kampanj och framställa sig själva som offer för politiska eller andra externa krafter. Denna retorik är inte bara ovärdig en svensk myndighet – den påminner om strategier vi tidigare bara sett i auktoritära eller semi-auktoritära stater, där kritik stämplas som illojal eller konspiratorisk för att avleda uppmärksamhet från egna brister.
När en av landets mäktigaste institutioner börjar tala på detta sätt skickas en iskall signal till hela samhället: Den som granskar makten riskerar att själv bli utpekad, misstänkliggjord eller stämplad som del av en kampanj. Effekten blir omedelbart kylande på såväl journalistik som medborgerligt engagemang. Sverige har i decennier byggt sitt internationella rykte på hög tillit, stark rättssäkerhet och en förvaltning som tål, eller till och med välkomnar, granskning utan att slå tillbaka.
Om regeringen inte tydligt och omedelbart markerar var gränsen går för en generaldirektörs och en myndighetslednings agerande riskerar vi en stegvis glidning mot en kultur där makt skyddar makt, där transparens ersätts av defensiv retorik och där medborgare och medier tystnar av rädsla för repressalier. Det vore inte bara ett svek mot allt den svenska modellen står för – det vore ett direkt hot mot demokratins själva fundament i Sverige.
Med tanke på den allvarliga kritik som riktats mot Skatteverkets lednings kommunikation och hantering av den pågående krisen – en kommunikation som av flera bedömare liknats vid auktoritära metoder där kritiker och medier misstänkliggörs – är det viktigt att få klarhet från regeringen.
Mot bakgrund av ovanstående önskas finansminister Elisabeth Svantesson svara på följande fråga:
Vilka krav ställer ministern och regeringen på en generaldirektör och en myndighetsledning i Sverige?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.