Krav för universitetsstatus
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1011 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2020/21:1011 av Patrick Reslow (SD)
Krav för universitetsstatus
Patrick Reslow har frågat mig om det finns några specifika och formella krav samt överväganden som ligger till grund för de beslut som regeringen och statsrådet fattar när högskolor beviljas universitetsstatus för att säkerställa att akademiska krav inte får ge vika för påtryckningar av det omgivande samhället och därmed riskera att urholka universitetsbegreppet och om så inte är fallet, om jag har för avsikt att införa sådana krav.
Som Patrick Reslow nämner har nuvarande ordning när det gäller universitetsstatus gällt sedan 2009, vilket framgår i propositionen Forskarutbildning med profilering och kvalitet (prop. 2008/09:134). I propositionen angav regeringen att de då gällande kvalitetskriterierna var välgrundade i sig, men att det inte enbart kan vara en extern kvalitetsprövning som ska ligga till grund för att en högskola ska få benämnas ett universitet utan att det måste finnas långsiktiga statsfinansiella förutsättningar och utbildnings- och forskningspolitiska skäl. Det är regeringen som beslutar om benämningen universitet.
I den nya forsknings- och innovationspolitiska propositionen Forskning, frihet, framtid, kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60) som beslutades den 17 december 2020 anger regeringen att Mälardalens högskola bör bli universitet. Ett nytt universitet i Mälardalen är ett led i en viktig framtidssatsning och en del i regeringens långsiktiga politik att stärka Sverige som ett konkurrenskraftigt utbildnings- och forskningsland. Mälardalens högskola har redan i dag en framstående position bland landets högskolor. Det är den högskola med flest antal doktorander och flest examenstillstånd på forskarnivå. De har även flest studenter av alla högskolor, vilka studerar inom en rad samhällsviktiga utbildningar. Högskolan är dessutom framgångsrik i att attrahera externa forskningsmedel och har en forskningsprofil som omfattar framför allt tekniska områden, men också områden inom t.ex. välfärd och hälsa. Regeringen avser därför att avsätta forskningsresurser för att ge lärosätet förutsättningar att utvecklas som universitet.
För regeringens beslut om att Mälardalens högskola ska få benämnas universitet inhämtas underlag om verksamhetens kvalitet. Jag vill betona att kvalitet är en viktig aspekt, och del av de utbildnings- och forskningspolitiska skälen. Detta anser regeringen bör lyftas fram tydligare. I den ovannämnda nya forsknings- och innovationspolitiska propositionen anger regeringen att det finns starka skäl att införa kriterier som grund för beslut om att benämnas universitet. I samma proposition framgår att regeringen avser att besluta om sådana kriterier under mandatperioden.
Stockholm den 22 december 2020
Matilda Ernkrans
Skriftlig fråga 2020/21:1011 av Patrick Reslow (SD) (Besvarad 2020-12-22)
Fråga 2020/21:1011 Krav för universitetsstatus
av Patrick Reslow (SD)
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Regeringen meddelade den 11 december att Mälardalens högskola ska bli ett universitet den 1 januari 2022. Vid en presskonferens samma dag motiverade statsminister Stefan Löfven beslutet med att det var ett vallöfte från Socialdemokraterna som nu infriades. Trots detta besked ska nu högskolan enligt dess rektor inom ett år visa att den ”har det som krävs för att bli universitet till 2022”.
Fram till 2009 fanns tydliga kriterier som en högskola skulle uppfylla för att kunna ansöka om universitetsstatus. Sedan dessa togs bort är det regeringen som avgör om en högskola ska få universitetsstatus. Risken är således uppenbar att beslut om att låta högskolor bli universitet fattas på andra grunder än rent akademiska. Så kan det till exempel vara om det finns starka drivkrafter för att ha ett universitet i en viss region. Dessutom verkar det som om regeringen först fattar beslut och det därefter görs någon form av bedömning, trots att det borde vara tvärtom.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
Finns det några specifika och formella krav samt överväganden som ligger till grund för de beslut som regeringen och statsrådet fattar när högskolor beviljas universitetsstatus för att säkerställa att akademiska krav inte får ge vika för påtryckningar av det omgivande samhället och därmed riskera att urholka universitetsbegreppet och om så inte är fallet, har statsrådet för avsikt att införa sådana krav?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

