Kostnaderna för marknätet för public service

Svar på skriftlig fråga 2025/26:118 besvarad av Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

Svar på fråga 2025/26:118 Kostnaderna för marknätet för public service

till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

 

Svar på fråga 2025/26:118 av Björn Wiechel (S)
Kostnaderna för marknätet för public service

Herr/Fru talman!

Björn Wiechel har frågat mig vad jag avser att göra för att hantera de ökade kostnaderna för marknätet för public service.

Den 22 oktober beslutade riksdagen propositionen En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033 (prop. 2024/2025:166). Riksdagens beslut ger teknikneutrala, stabila förutsättningar under kommande åtta år och garanterar oberoendet för public service. Att beslutet om tilldelning av medel gäller för hela tillståndsperioden är väsentligt för självständigheten och integriteten för public service.

Marknätet, som ägs och drivs av statliga Teracom Group AB, är av central betydelse för Sveriges beredskap och för möjligheterna att nå ut med information till befolkningen i hela landet i kris och krig. När kommersiella tv-bolag, nu senast TV4, lämnar marknätet innebär det att Teracoms intäkter minskar.

Regeringen har gett Distributionsutredningen i uppdrag att analysera Teracoms samhällsuppdrag och marknätets organisation och finansiering framöver och vid behov föreslå förändringar (dir. 2025:69). Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 september 2026.

Regeringen är medveten om de utmaningar som public service står inför på kort sikt med anledning av förändringarna i marknätet och följer noga utvecklingen och behovet av åtgärder för att säkerställa ett välfungerande marknät.

 

Stockholm den 5 november 2025

 

 

 

Parisa Liljestrand

 

Skriftlig fråga 2025/26:118 av Björn Wiechel (S) (Besvarad 2025-11-05)

Fråga 2025/26:118 Kostnaderna för marknätet för public service

av Björn Wiechel (S)

till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

 

Public service-bolagen har ett uppdrag att nå befolkningen i hela landet. Sändningar via marknätet är därför en grundläggande del av den svenska public service-modellen. Tele 2 har redan lämnat marknätet, och från den 1 januari 2026 lämnar även TV4. Det innebär att SVT står kvar som ensam nationell nyttjare och därmed får bära hela kostnaden för sändningarna.

I en skrivelse till regeringen har SVT begärt ett tillskott på 1,5 miljarder kronor under perioden 2026–2033 för att täcka de marknadskostnader som uppstår till följd av förändringen. Även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ställt sig bakom SVT:s krav. MSB:s generaldirektör Mikael Frisell framhöll vid en beredskapskonferens att frågan är en ren beredskapsfråga.

Marknätet är den mest robusta sändningsformen vid kriser, störningar eller avbrott i el- och internetförsörjningen. En försvagning av marknätets ekonomi riskerar därför att direkt påverka Sveriges krisberedskap och public services förmåga att nå ut med samhällsviktig information vid kris och krig.

Om inte public service-bolagen kompenseras för denna ökade kostnad kommer programverksamheten att behöva minskas kraftigt – och detta utöver de nedskärningar som följer av den för låga medelstilldelningen för tillståndsperioden.

Tidigare har svaret varit att hänvisa till en utredning som ska komma med besked först i december, vilket är alldeles för sent för att bolagen ska kunna ha förutsättningar att lägga budget för 2026. Besked om marknätet hade behövt komma tidigare, men det behöver åtminstone komma nu.

Mot denna bakgrund vill jag fråga kulturminister Parisa Liljestrand:

 

Vad avser ministern att göra för att hantera de ökade kostnaderna för marknätet för public service?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.