Kostnader för sammanslagningen av AP-fonderna
Svar på skriftlig fråga 2025/26:741 besvarad av Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:741 Kostnader för sammanslagningen av AP-fonderna
till Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M)
Svar på fråga 2025/26:741 av Joakim Sandell (S)
Kostnader för sammanslagningen av AP-fonderna
Joakim Sandell har frågat mig om jag tagit initiativ till en analys av den fullständiga kostnadsbilden, när det enligt uppgifter i medier saknades redovisning av de samlade kostnaderna, inklusive indirekta kostnader såsom utebliven avkastning till följd av avvecklade derivatpositioner, i slutbetänkandet som överlämnades till regeringen?
Vid årsskiftet överfördes tillgångar till ett värde om ca 510 miljarder kronor från Första AP-fonden till Tredje och Fjärde AP-fonderna. Övriga tillgångar, till ett värde om ca 9 miljarder kronor, förvaltas nu avskilt. Första AP-fondens direkta kostnader för omorganisationen rör t.ex. omställningskostnader för personalen och i förtid uppsagda avtal (bl.a. för lokaler och it-tjänster). Det uppstår även indirekta kostnader till följd av enskilda förvaltningsbeslut och av att Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna har olika strategier för förvaltningen. Det har gått för kort tid för att på ett tillförlitligt sätt bedöma både direkta och indirekta kostnader, eftersom det även sker händelser efter årsskiftet som påverkar kostnaderna. Detta gäller även de effektiviseringsvinster och stordriftsfördelar som buffertfondsreformen förväntas uppnå. Att redan nu göra en analys och bedömning av kostnaderna för omorganisationen är därmed inte lämpligt.
Regeringens uppfattning är fortsatt att sammanslagningen över tid kommer att vara till nytta för pensionssystemet genom lägre kostnader per förvaltat kapital. Med färre fonder kan också granskningen koncentreras och mer resurser läggas på de enskilda fonderna. Det är möjligt att, med samma resurser, uppnå en högre nivå på granskningen av de enskilda fonderna om det är färre fonder som ska granskas.
Stockholm den 29 april 2026
Niklas Wykman
Skriftlig fråga 2025/26:741 av Joakim Sandell (S) (Besvarad 2026-04-29)
Fråga 2025/26:741 Kostnader för sammanslagningen av AP-fonderna
av Joakim Sandell (S)
till Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M)
I samband med omorganisationen av AP-fonderna avvecklades Första AP-fonden, och dess tillgångar fördes över till andra fonder inom buffertfondssystemet. Syftet med reformen var att effektivisera kapitalförvaltningen och sänka kostnaderna i pensionssystemet.
Enligt uppgifter i medier kan dock kostnaderna för avvecklingen ha varit betydligt högre än vad som framgår av den slutliga rapport som lämnades till regeringen. I den offentliga slutrapporten uppges kostnaderna för omorganisationen till omkring 243 miljoner kronor. Samtidigt visar interna uppgifter från Första AP-fonden att avvecklingen av vissa derivatpositioner kan ha inneburit en negativ resultatpåverkan på nära 2 miljarder kronor i utebliven avkastning.
Trots att uppgifter om dessa förluster enligt uppgift fanns i underlag till utredningen ska de inte ha redovisats i den slutliga rapport som överlämnades till regeringen. I rapporten anges i stället endast en allmän formulering om en negativ resultatpåverkan utan någon närmare kvantifiering.
Om dessa uppgifter stämmer väcker det frågor om regeringens beslutsunderlag och om den fullständiga kostnadsbilden av reformen har redovisats på ett korrekt och transparent sätt.
Mot denna bakgrund vill jag fråga finansmarknadsminister Niklas Wykman:
Har ministern tagit initiativ till en analys av den fullständiga kostnadsbilden, när det enligt uppgifter i medier saknades redovisning av de samlade kostnaderna, inklusive indirekta kostnader såsom utebliven avkastning till följd av avvecklade derivatpositioner, i slutbetänkandet som överlämnades till regeringen?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.