Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
koscher- och halalslakt
Svar på skriftlig fråga 1998/99:791 besvarad av Jordbruksminister Margareta Winberg
- Jordbruksminister Margareta Winberg
den 21 juli
Magnus Jacobsson har frågat mig om jag ämnar agera beträffande koscher- och halalslakt som enligt Magnus Jacobsson är en viktig demokratifråga.
Bestämmelser om slakt finns i djurskyddslagen (1988:534). Bl.a. föreskrivs att djur skall skonas från onödigt obehag och lidande när de förs till slakt (13 §). Enligt 14 § första stycket skall husdjur vid slakten vara bedövat när blodet tappas av och andra åtgärder vid slakten får inte vidtas innan djuret dött. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Statens jordbruksverk får dock meddela föreskrifter om undantag från föreskriften om bedövning av fjäderfä och kaniner (14 § tredje stycket) eller meddela ytterligare föreskrifter om slakt och om avlivning av djur i andra fall (14 §). Jordbruksverket har i djurskyddsförordningen (1988:539) fått sådana bemyndiganden av regeringen (31 och 32 §§).
Riksdagen har diskuterat skäktning vid flera tillfällen. De skäl som åberopas till stöd för slakt av obedövade djur är, enligt de berörda, bundna till religion och kultur. Dessa frågor är viktiga för många människor. Detta betyder inte att djurskyddsregler skall åsidosättas. Men vi måste ständigt arbeta med dessa frågor i syfte att finna en lösning som utan att inskränka djurskyddet kan möta människors behov.
Regeringen beslutade den 14 maj 1998 om ett tillägg i regleringsbrevet för Jordbruksverket beträffande s.k. religiös slakt. Jordbruksverket fick därmed i uppdrag att årligen göra en utvärdering av olika s.k. religiösa slaktmetoder i syfte att finna en metod som inte strider mot svenska bestämmelser om skydd av djur vid slakt, men som kan accepteras av de parter vars sedvänjor innebär tillämpning av skäktning. Jordbruksverket skall i utvärderingen beakta nationell och internationell forskning på området.
Utvärderingen skall ske i samråd med särskilt följande. Judiska Centralrådet, Islamiska kulturcenterunionen i Sverige, Förenade islamiska församlingar i Sverige, Sveriges muslimska förbund, Shiamuslimska församlingen i Jakobsberg, Dialoggruppen och Ombudsmannen mot etnisk diskriminering. Ett sådant samråd har skett under våren 1999. Vid mötet var även djurskyddsorganisationerna, Köttbranschen och Statens livsmedelsverk representerade.
Utvärderingen skall redovisas till regeringen i fortlöpande rapporter, vilka skall innehålla nämnda parters åsikter i frågan. Jordbruksverket förbereder för närvarande en sådan rapport till regeringen.
Skriftlig fråga 1998/99:791 av Magnus Jacobsson (kd) (Klar 1998-12-31)
den 6 juli
Fråga 1998/99:791 av Magnus Jacobsson (kd) till jordbruksministern
om koscher- och halalslakt
Regeringen har vid ett flertal tillfällen under slutet av 90-talet kraft-
fullt agerat mot den gryende nynazismen. Med boken Om detta må ni
berätta och projektet Levande historia visade regeringen tillsammans
med alla andra partier i riksdagen att man med kraft reagerade mot dessa
negativa krafter i samhället.
Samtidigt vet vi att det finns stora grupper i samhället som upplever
att deras religiösa övertygelse kränks av den svenska lagstiftningen. Det
jag tänker på är judiska och muslimska trosutövare som inte tillåts att
slakta lamm och nötkreatur enligt egna historiska och religiösa traditio-
ner. Sverige är tillsammans med Schweiz och Norge ett av de få länder
där man inte tillåter koscher- och halalslakt.
Djurskyddslagens självklara skydd av djuren och enskilda religions-
utövares rättmätiga krav på religionsfrihet samt respekt för historiska och
religiösa traditioner har vid ett flertal tillfällen utretts och diskuteras.
Bl.a. nu senast i en debattskrift utgiven av demokratiutredningen. I denna
skrift, Att slakta ett får i Guds namn, SOU 1999:9, betonas att respekten
för människors religiösa övertygelse måste beaktas på ett tydligare sätt i
svensk lagstiftning.
Mot bakgrund av resonemangen i denna skrift undrar jag om statsrå-
det ämnar agera i denna viktiga demokratifråga.
Övrigt om svar på skriftliga frågan
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.