Kontrollen av efterlevandeskyddet till utrikes födda

Svar på skriftlig fråga 2021/22:831 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

S2022/ 00446 Socialdepartementet Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:831 av Katarina Brännström (M)
Kontrollen av efterlevandeskyddet till utrikes födda

Katarina Brännström har frågat mig om det har vidtagits några åtgärder i syfte att förbättra kontrollerna kring efterlevandeskyddet, och om jag avser att vidta några ytterligare skärpningar.

Ett barn vars ena eller båda föräldrar har avlidit kan ha rätt till efterlevandestöd. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i en dom (HFD 2013 ref. 59) uttalat att alla barn som är bosatta i Sverige och som har förlorat en eller båda föräldrarna ska erhålla en lika hög minimiförmån. HFD skriver vidare att behovet av ekonomisk försörjning är detsamma oavsett om den avlidne föräldern före dödsfallet bott eller arbetat i Sverige eller inte haft sådan anknytning till Sverige. Om det inte går att styrka att barnets förälder är avliden i ett annat land är barnet berättigat till underhållsstöd istället.

Om den avlidne föräldern inte var bosatt i Sverige vid dödsfallet krävs ansökan för att Pensionsmyndigheten ska pröva rätten till efterlevandestöd. Pensionsmyndigheten hämtar in uppgifter från exempelvis Skatteverket Försäkringskassan, Migrationsverket, kommuner och landet där föräldern avlidit för att säkerställa de förhållande som råder. Behovet av kompletterande uppgifter från sökanden är större om barnet kommer från ett land där det saknas fungerande statsförvaltning. När ett barn ansöker om efterlevandestöd ska det göras sannolikt att rätt till förmånen föreligger.

På ansökningsblanketten kan den sökande lämna uppgifter om dödsfallet och släktskapet. Uppgifterna lämnas på heder och samvete. Kravet på att uppgifter om faktiska förhållanden i ansökan lämnas på heder och samvete ska betona vikten av att uppgifterna är fullständiga och sanningsenliga. Detta ämnar bidra till att enskilda varken medvetet eller på grund av slarv lämnar felaktiga uppgifter. Dessutom innebär kravet på att uppgifter ska lämnas på heder och samvete att en sökande kan göra sig skyldig till brottet osann försäkran enligt 15 kap. 10 § BrB om hen lämnar felaktiga uppgifter (prop. 1996/97:121 s. 37 f.). Kopia av beslutat efterlevandestöd skickas till kommuner om det utges ekonomiskt bistånd samt till Försäkringskassan.

Pensionsmyndigheten har i uppdrag att bidra till målet att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, andelen felaktiga utbetalningar ska minska och att fel ska motverkas. Pensionsmyndigheten har även fått medel för detta vilket innebär att Pensionsmyndigheten kunnat förstärka arbetet med kontrollutredningar. Förstärkningen har inneburit att myndigheten har bättre förutsättningar att hantera de impulser och anmälningar som kommer in till myndigheten. Vidare har myndighetens kapacitet att polisanmäla bidragsbrott och bedrägerier ökat.

Stockholm den 26 januari 2022

Ardalan Shekarabi