Konsumtionsutsläpp

Svar på skriftlig fråga 2017/18:813 besvarad av Miljöminister Karolina Skog (MP)

M2018/

00512/Kl

Miljö- och energidepartementet

Miljöministern

Till riksdagen

Svar på riksdagsfråga 2017/18:813 av Maria Malmer Stenergard (M)
Konsumtionsutsläpp

Maria Malmer Stenergard har frågat mig om mätmetoden för de utsläpp av växthusgaser som sker i andra länder till följd av svensk konsumtion. Detta mot bakgrund av att regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla mätmetoder för att få mer tillförlitlig statistik av de utsläpp av växthusgaser som sker i andra länder till en följd av svensk konsumtion.

De samlade utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser 2016 motsvarade 52,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter vilket innebär en minskning med 1,6 procent jämfört med 2015, och en minskning med 26 procent jämfört med 1990. Samtidigt visar SCB:s modellberäkningar att de svenska utsläppen ur ett konsumtionsperspektiv totalt sett inte minskat under de senaste decennierna. Detta på grund av att ökad import av varor och tjänster gett upphov till utsläpp i andra länder. Regeringens bedömning är att utsläpp i andra länder som orsakas av svensk konsumtion i ökad utsträckning behöver följas upp för att ge en bättre förståelse för hur vår konsumtion påverkar klimatet och hur vi kan bidra till att dessa utsläpp begränsas.

Utan att föregå Naturvårdsverkets arbete vill jag framhålla att den metod som används i dag ger en tydlig indikation om den samlade klimatpåverkan av svensk konsumtion, men har begränsningar och inte lämpar sig så väl för att följa upp klimatpåverkan för specifika produkter.

Metoden som används för att uppskatta konsumtionsbaserade utsläpp hämtar data från ekonomisk statistik om branschers inköp och försäljning, som utsläppen sedan kopplas till. En av utmaningarna är att vi inte har fullständiga data om enskilda länders produktionsstrukturer, och hur utsläppsintensiv landets produktion är inom olika branscher. Därför används i dagsläget en förenklad modell för att uppskatta klimatpåverkan i andra länder som leder till osäkerheter i skattningarna.

Syftet med uppdraget till Naturvårdsverket är att analysera hur metoden kan förbättras och att undersöka om det finns andra indikatorer som kan användas för att följa upp konsumtionens klimatpåverkan inom specifika konsumtionsområden. Det finns nya forskningsresultat på området som kan underlätta utvecklingen av fler konsumtionsbaserade indikatorer och identifieringen av produktgrupper med störst miljöpåverkan.

Stockholm den 28 februari 2018


Karolina Skog