Konsumenters möjlighet att välja svenskproducerad mat

Svar på skriftlig fråga 2018/19:449 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)

N2019/

01405/JM

Till riksdagen

Näringsdepartementet

Landsby

g

dsministern

Svar på fråga 2018/19:449 av Mikael Eskilandersson (SD) Konsumenters möjlighet att välja svenskproducerad mat

Mikael Eskilandersson har frågat mig på vilket sätt jag avser att agera för att skydda och stärka svenska producenters rättigheter så att de kan fortsätta att producera de råvaror konsumenterna efterfrågar.

Den nationella livsmedelsstrategin med sikte mot år 2030, antogs av riksdagen den 20 juni 2017 och innebär en tydlig förankrad linje för livsmedelspolitiken fram till 2030. Den handlar om att skapa goda förutsättningar för företag inom livsmedelskedjan att verka för en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där den totala produktionen ökar. En självklar del i dessa förutsättningar är att företagaren tryggt ska kunna producera sina råvaror. Lika självklart är det att konsumenter i Sverige ska kunna göra medvetna och hållbara val. Svensk livsmedelsproduktion bedrivs med höga ambitioner vad det gäller bl.a. miljö, hälsa och djuromsorg.

Jag vill understryka att vi inte kan acceptera att någon, för att uppnå politiska syften, förstör eller stjäl någon annans egendom, eller i värsta fall skadar andra människor. Detta har ingen plats i en demokrati. Vi kan inte tolerera att personer utsätts för hot och trakasserier. Samhället måste arbeta på bred front med dessa frågor.

Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att den typ av brott som bl.a. lantbrukare utsätts för ska hanteras effektivt av rättsväsendet, både avseende lagstiftning och resurser.

Det handlar exempelvis om en ny kamerabevakningslag som trädde i kraft den 1 augusti 2018, där den generella tillståndsplikt som tidigare gällt för kamerabevakning slopats. Den nya kamerabevakningslagen medför att kamerabevakning i samband med bl.a. jordbruksverksamhet nu kommer att kunna genomföras utan tillstånd. Den 1 juli 2017 skärptes vidare minimistraffet för grovt olaga hot till nio månaders fängelse. Samma datum gjordes även lagändringar rörande skadegörelsebrottet. Bland annat skärptes straffskalan för grov skadegörelse till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Dessutom är den förra och nuvarande regeringens satsningar på Polismyndigheten centrala. En effektiv brottsbekämpning kräver resurser och satsningen måste förstås komma hela landet till del. Regeringen är fast besluten om att genomföra den expansion av polisanställda som aviserats så att Polismyndigheten kan öka med 10 000 anställda till 2024. Det kommer ge myndigheten möjlighet att både höja förmågan och effektiviteten i arbetet. Polismyndigheten måste kunna upprätthålla sin verksamhet i hela landet, såväl i storstad som i glesbygd.

Regeringen gav den 21 mars 2019 i uppdrag till Polismyndigheten att redovisa hur myndigheten arbetar för att motverka brottslighet kopplad till djurrättsaktivism. Redovisningen ska lämnas senast den 1 mars 2020.

Stockholm den 2 april 2019

Jennie Nilsson