Konsekvenserna av vinsttak i välfärden
Svar på skriftlig fråga 2017/18:138 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på skriftlig fråga 2017/18:138 av Jenny Petersson (M) Konsekvenserna av vinsttak i välfärden
Jenny Peterson har frågat mig vilka åtgärder och analyser jag och regeringen har genomfört för att möta de ökade välfärdskostnader som Jenny Peterson anser att en reglering av vinsterna i välfärden kommer att medföra.
Regeringen har aviserat att den avser att införa en tillståndsprövning av privata aktörer som bedriver välfärdsverksamhet för att dessa ska få motta offentliga medel. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet och kommer huvudsakligen att bygga på förslagen i betänkandet Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78). Regeringen kommer i det fortsatta arbetet att beakta de remissynpunkter som har inkommit och presentera ett förslag som ger fortsatt valfrihet men som samtidigt innebär att de skattemedel som är avsedda för välfärden i ökad utsträckning går till verksamheten.
Regeringen har varit tydlig med att den fortsatt vill att enskilda aktörer ska kunna vara verksamma i välfärden. En mångfald av aktörer inom välfärden kan bidra till ökad innovation och utveckling. De som bedriver seriösa välfärdsverksamheter och som regelmässigt återinvesterar i verksamheten kommer även fortsättningsvis kunna bedriva verksamhet med hög kvalitet.
Skulle vissa ägare och aktörer på grund av sämre lönsamhet välja att lämna sektorn kan det under en övergångsfas medföra ökade kostnader för kommuner och landsting som har ett lagstadgat ansvar för att verksamheten utförs och följs upp. Kommuner och landsting måste redan i dag ha ständig beredskap för att överta verksamhet från privata aktörer som går i konkurs, förlorar sitt tillstånd eller väljer att avveckla sin verksamhet.
Den verksamhet som omfattas av den föreslagna vinstregleringen bekostas redan i dag av kommuner och landsting även om den utförs av privata aktörer. ESO-rapporten Mer än tur i struktur visar att det inte finns något entydigt samband mellan kommunal effektivitet och andelen välfärdstjänster som utförs i kommunal respektive privat regi. Effektiviteten beror i stället på en rad andra faktorer. Regeringen ser därför inte att vissa privata aktörers utträde från sektorn riskerar att leda till högre välfärdskostnader på längre sikt.
De kvalitetskrav som i dag styr skolväsendet och socialtjänsten är omfattande. Trots att utökade krav och kontroller ofta lyfts som lösningen på välfärdens problem saknas en samsyn kring vilka ytterligare krav som specifikt avses. Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38) har lyft de utmaningar som det innebär att mäta och följa upp kvalitet i välfärden. Fler och mer detaljerade krav riktade mot professionen riskerar att inskränka handlingsutrymmet utan att kunna garantera att målen nås. För att förbättra kvaliteten i välfärden har utredningen lämnat ett antal förslag om ökad insyn, bättre tillsyn samt ägar- och ledningsprövning. Regeringen avser att föreslå en prövning av ägare och ledning för fristående förskolor och skolor samt för privat utförd socialtjänstverksamhet.
Stockholm den 27 oktober 2017
Ardalan Shekarabi
Skriftlig fråga 2017/18:138 av Jenny Petersson (M) (Skickad 2017-10-27)
Fråga 2017/18:138 Konsekvenserna av vinsttak i välfärden
av Jenny Petersson (M)
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Regeringen är med stöd av Vänsterpartiet överens om att vinsterna i välfärden ska begränsas. Förslaget innebär ett vinsttak för privata välfärdsföretag inom skolan och omsorgen. Om det skulle gå igenom kommer det att få konsekvenser för välfärden.
Regeringens modell med vinsttak har ifrågasatts; skulle regeringens förslag blir verklighet hotas tusentals skolor och äldreboenden av nedläggning.
Bättre vore att fokusera på hur kvaliteten kan förbättras och hållas på området, detta för att stoppa dåliga aktörer. En generell tillståndsplikt oavsett utförare borde införas, i likhet med riksdagens tillkännagivande från socialutskottet om generell tillståndsplikt – detta för att svensk välfärd ska präglas av hög kvalitet i rätt tid oavsett vart i landet den utförs och oberoende av utförare.
En annan viktig fråga som regeringen inte har redovisat är hur kommunerna ska klara åtagandet och bereda plats att undervisa alla barn som förmodligen kommer att mista de fria verksamheter där de finns i dag eller de äldre som behövs flyttas över till kommunerna när aktörer lagt ned sin verksamhet. Hur ser regeringens analys ut? Det skulle vara intressant att få ta del av hur kommunerna ska klara det och vilka pengar som måste skjutas till för att det ska fungera.
Hotet mot god kvalitet i välfärden är inte att gå med vinst; problemet är att det är så många som går med förlust.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Vilka åtgärder och analyser har statsrådet och regeringen genomfört för att möta de ökade välfärdskostnader som kommer att ske om ett vinsttak i välfärden skulle införas?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.