Konsekvenser efter valet i Belarus

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1930 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX




Svar på frågorna 2019/20:1922 av Hans Wallmark (M)
Fusk och övergrepp vid presidentvalet i Belarus och 2019/20:1930 av Björn Söder (SD) Konsekvenser efter valet i Belarus

Hans Wallmark har frågat mig hur jag avser agera, ensamt och tillsammans med andra, för att markera mot fusket och övergreppen i samband med presidentvalet den 9 augusti och därmed tydliggöra att den kurs Belarus under sin president slagit in på omöjliggör en på alla sätt normal relation med EU. Björn Söder har frågat mig vilka konsekvenser som kan vara aktuella från den svenska regeringens sida.

Sverige har under lång tid bedrivit en tydlig och konsekvent politik avseende mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Belarus, där vi markerat mot alla former av valfusk, orättfärdiga inskränkningar av mötes- och yttrandefrihet liksom godtyckliga frihetsberövanden av fredliga demonstranter, oppositionella, fackföreningsföreträdare, journalister och andra mediearbetare. Detta har vi gjort publikt och i olika sammanhang, inom EU och FN samt direkt till Belarus, bland annat vid min egen resa dit som Björn Söder refererar till i sin fråga.

Parallellt har Sverige ett långsiktigt, uthålligt engagemang i Belarus som syftar till att gradvis påverka attityder, inställning och kunskap som på sikt kan bidra till strukturella förbättringar. Arbetet har hela tiden haft starkt stöd bland de icke-statliga organisationer som konsulterats i Belarus. Inom biståndet stödjer Sverige bland annat oberoende civilsamhällesorganisationer och finansierar samarbeten mellan svenska partinära organisationer och deras motparter i Belarus.

I och med det omfattande valfusket och den kraftigt tilltagande repressionen i samband med presidentvalet anser regeringen, liksom många andra regeringar, att en gräns passerats, som motiverar att omvärlden ser över sin relation med landets ledning. Det är centralt att EU nu fortsatt står enat och agerar kraftfullt. Vi har därför drivit på för ett aktivt och tydligt EU. Jag kan konstatera att det inom EU finns samsyn om detta, vilket inte minst återspeglas i slutsatserna från mötet mellan Europeiska rådets medlemmar den 19 augusti. Där klargörs att vi inte anser att valet var fritt och rättvist och att vi inte erkänner valresultatet. I slutsatserna uttrycks Europeiska rådets medlemmars solidaritet med det belarusiska folkets önskan om att utöva sina grundläggande demokratiska rättigheter. De statliga myndigheternas oproportionerliga och oacceptabla våld mot fredliga demonstranter fördöms, och krav ställs på att alla de som olagligen har frihetsberövats omedelbart och ovillkorligen släpps fria. I slutsatserna anges också tydligt att EU inom kort kommer att införa sanktioner mot ett flertal individer som är ansvariga för våld, förtryck och falsifiering av valresultat, något som Sverige drivit.

De kontakter som förekommer mellan Minsk och Moskva, och hur Moskva väljer att agera, kan bli avgörande framöver. Otillbörlig påverkan utifrån, vare sig det gäller Ryssland eller andra länder, kan förstås inte accepteras.

Den framkomliga vägen är att våldet från myndighetshåll får ett omedelbart slut och att en inkluderande nationell dialog inleds. Endast en fredlig och demokratisk process som understöds av ett starkt civilsamhälle och bevakas av oberoende och fria medier kan ge hållbara lösningar på den situation som nu råder. Även detta uttrycks tydligt i slutsatserna från mötet med Europeiska rådets medlemmar. Vi behöver använda alla tillgängliga redskap för att påverka utvecklingen i rätt riktning. Sverige, som inkommande ordförande i OSSE, har tillsammans med nuvarande ordförande, Albanien, erbjudit sig att besöka Minsk för att underlätta en dialog mellan regimen och oppositionen.

Vidare bör EU visa beredskap att inom ramen för det Östliga partnerskapet fördjupa relationen med ett demokratiskt Belarus. Huruvida en sådan fördjupad relation kan bli verklighet beror naturligtvis på hur situationen utvecklas.

Vi står helhjärtat bakom det belarusiska folket, och stödjer deras rätt att själva bestämma sin framtid och fritt välja sina ledare. Detta handlar i grunden om vår egen säkerhet och stabilitet. Europa behöver en demokratisk utveckling i Belarus.

Stockholm den 25 augusti 2020

Ann Linde

Skriftlig fråga 2019/20:1930 av Björn Söder (SD) (Besvarad 2020-08-25)

Fråga 2019/20:1930 Konsekvenser efter valet i Belarus

av Björn Söder (SD)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Söndagens val i Belarus visar att landets president och diktator Alexandr Lukasjenko fått drygt 80 procent av rösterna. Detta enligt den belarusiska valkommissionen. Valresultatet ifrågasätts dock av både landets opposition och oberoende belarusiska valobservatörer, som pekar på omfattande valfusk.

Under hela valrörelsen har omfattande brott mot mänskliga rättigheter förekommit.

Enligt människorättsorganisationer ska över 1 300 personer ha gripits, bland dem oberoende valobservatörer och medarbetare till oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja.

Det finns även rapporter om internetstörningar och att oberoende valobservatörer hindrats att utföra sitt jobb eller till och med gripits. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas (OSSE) valövervakare fick en så sen inbjudan till landet att organisationen inte kunde utföra sitt uppdrag och fick tacka nej.

Valresultatet har nu lett till omfattande protester mellan demonstranter och polis och minst en person ska ha dött. I huvudstaden Minsk demonstrerade, enligt Süddeutsche Zeitung, upp till 100 000 personer.

I ett svar på en tidigare fråga (2019/20:490) från undertecknad skriver utrikesministern att "vi har inget intresse av att isolera det belarusiska folket. Vi anser att dialog och ett brett engagemang i frågor som ligger i vårt intresse är det mest effektiva sättet att utöva påverkan. Detta innebär inte att vi gör avkall på våra krav på respekt för mänskliga rättigheter och demokratisk utveckling i landet. Jag kan efter mitt besök i Minsk bekräfta att vår principfasta politik, kombinerad med dialog och engagemang, uppskattas av civilsamhälle och människorättsförsvarare i landet".

EU har i ett uttalande på måndagen riktat kritik mot våldet mot de belarusiska demonstranterna och uppmanar landets valmyndighet att publicera ett "resultat som återspeglar det belarusiska folkets val".

I ett uttalande från Utrikesdepartementet på måndagen kräver utrikesministern att myndigheterna omedelbart släpper samtliga personer som gripits i samband med valet och att politiskt motiverade åtal läggs ned.

Vidare skriver man: "Vi förväntar oss att president Lukasjenko respekterar demokratiska principer och hörsamma folkets krav på förändring. Yttrande- och mötesfrihet måste garanteras och samtliga fall av valfusk och oegentligheter måste ges en oberoende utredning. Som ett första steg bör den belarusiska statsledningen inleda en genuin dialog med oppositionen.

Om Lukasjenko vägrar att lyssna på sitt folk och fortsätter den inslagna vägen mot fortsatt våld kommer detta att få konsekvenser för Sveriges relation med den politiska ledningen i Belarus. Detta kommer idag att framföras till den belarusiska ambassadören. Vi står i nära kontakt inom EU, bl a om vårt vidare agerande om president Lukasjenko vägrar att lyssna på sina medborgare."

I min tidigare fråga till utrikesministern, som refererats till ovan, svarar ministern att "Sverige behöver ha ändamålsenliga kontakter med officiella företrädare från Ryssland och Belarus" och "att isolera länderna vore sämre för vår säkerhet och för deras folk". Utifrån ministerns svar på frågan kan man dra slutsatsen att ytterligare sanktioner, utöver de sanktioner som EU har mot fyra individer och vapenembargot, inte är aktuella. Det styrker också det utrikesministern själv sa i Sveriges Radio efter sitt besök i Minsk den 25 november 2019 om att hon inte ansåg att sanktioner är rätt väg att gå för att bemöta en regim som auktoritärt styr landet.

När nu utrikesministern, i sitt uttalande efter valet, säger att "om Lukasjenko vägrar att lyssna på sitt folk och fortsätter den inslagna vägen mot fortsatt våld kommer detta att få konsekvenser för Sveriges relation med den politiska ledningen i Belarus", kan frågan om vilka konsekvenser som då är aktuella från den svenska sidan vara berättigad.

Jag vill därför fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Vilka konsekvenser menar ministern kan vara aktuella från den svenska regeringens sida?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.