Konsekvenser av regeringens nedskärningar inom folkbildningen i Gävleborg
Svar på skriftlig fråga 2025/26:7 besvarad av Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:7 Konsekvenser av regeringens nedskärningar inom folkbildningen i Gävleborg
till Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Svar på fråga 2025/26:7 av Linnéa Wickman (S)
Konsekvenser av regeringens nedskärningar inom folkbildningen i Gävleborg
Linnéa Wickman har frågat mig om hur jag avser att agera för att motverka negativa konsekvenser av regeringens nedskärningar på folkbildningen, såväl nationellt som i Gävleborg.
Regeringen ser folkbildningspolitiken som betydelsefull både för den enskilda individen och för Sverige som land. Folkbildningspolitiken syftar till att, genom statligt stöd till studieförbund och folkhögskolor, ge en bredd av människor över hela landet möjlighet att delta i studiecirklar, kortare och längre kurser samt bildnings- och kulturevenemang. Det är en viktig kraft i samhället som möjliggör för fler människor att bilda sig.
Regeringen betonar samtidigt vikten av att folkbildningen ska vara transparent. Regeringen har därför initierat ett större förändringsarbete med flera åtgärder för att förbättra styrningen och uppföljningen av statsbidragen efter en rad uppmärksammade granskningar som visat på fusk och fel i studieförbundens verksamheter. I en granskningsrapport från Riksrevisionen om statsbidraget till studieförbunden framkom att det fanns omfattande brister i flera led (RiR 2022:20).
Regeringens hållning är att fortsatt reformarbete behövs för att långsiktigt stärka effektiviteten, transparensen och legitimiteten i folkbildningen, och att statsbidragen ska gå till verksamheter som respekterar grundläggande fri- och rättigheter samt det demokratiska styrelseskicket.
Jag förstår att de justeringar som gjorts i anslaget till studieförbunden innebär omprioriteringar i verksamheterna. Jag vill framhålla att för 2025 uppgår statsbidraget till studieförbunden till 1,6 miljarder kronor och till folkhögskolorna till cirka 2,4 miljarder kronor. Sammanlagt rör det sig om fortsatt omfattande statligt stöd till folkbildningen på omkring 4 miljarder kronor. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) har regeringen också aviserat en satsning på totalt 120 miljoner kronor, uppdelat på tre år, på språkstärkande insatser vid folkhögskolor, från och med 2026. Dessutom föreslås mer pengar till det särskilda utbildningsstöd som Specialpedagogiska skolmyndigheten delar ut, främst till folkhögskolor, på 36 miljoner kronor för 2026 och därefter 50 miljoner kronor. Regeringen vill också införa ett nytt riktat bidrag till folkhögskoleutbildningar för personer med funktionsnedsättning på 30 miljoner kronor. Folkhögskolan spelar en viktig roll för att personer med funktionsnedsättning ska kunna studera.
Avslutningsvis vill jag understryka vikten av det delade finansieringsansvaret för folkbildningen. Detta innebär att staten, regionerna, kommunerna, huvudmännen och enskilda har ett gemensamt ansvar för att finansiera folkbildningens verksamheter.
Stockholm den 24 september 2025
Lotta Edholm
Skriftlig fråga 2025/26:7 av Linnéa Wickman (S) (Besvarad 2025-09-24)
Fråga 2025/26:7 Konsekvenser av regeringens nedskärningar inom folkbildningen i Gävleborg
av Linnéa Wickman (S)
till Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L)
Regeringens omfattande nedskärningar inom folkbildningen får stora konsekvenser i hela landet. När statens anslag till studieförbunden minskar med en tredjedel på tre år, totalt en halv miljard kronor, innebär det att mötesplatser för föreningslivet stängs – särskilt på landsbygden och i mindre städer. Människor i alla åldrar förlorar möjlighet till lärande, bildning, möten och gemenskap. Det är ett hårt slag för kultur- och föreningslivet på många orter.
Den infrastruktur som gett barn och unga möjlighet att utveckla sina intressen och sin talang – vilket i sin tur banat väg för det svenska musikundret – såsom en tillgänglig kulturskola, folkhögskolor och tillgång till scener och subventionerade replokaler, hotas nu. Enligt studieförbundens intresseorganisation spelar cirka 60 000 svenskar i någon av studieförbundens replokaler, och med kraftigt minskade anslag riskerar 20 000 personer att bli av med sin replokal. Många är de framgångsrika svenska artister som vittnat om att tillgången till replokaler varit helt avgörande för dem och som deltagit i upprop mot regeringens förda politik.
I Gävleborg ser vi redan allvarliga konsekvenser. Bara i Gävle kommun har Studieförbundet Vuxenskolan fått dra sig ur det gemensamma Musikhuset Sjömanskyrkan som de drev tillsammans med ABF. ABF har tvingats sälja lokalerna för Rockskolan i Hamrångebygden, en viktig verksamhet för unga musiker och en mötesplats för många föreningar i bygden.
En ytterligare konsekvens av dessa nedskärningar är utöver minskade samarbeten, försäljning av fastigheter och uppsägningar av personal att civilsamhällets föreningar kommer att kunna få mindre stöd och hjälp av studieförbunden. Detta försvårar brett för föreningslivets ideella krafter att verka, trots att de är avgörande för demokrati, kultur och bildning i Sverige. När studieförbundets verksamhet minskar innebär det också att de i lägre grad kan utföra viktiga insatser åt det offentliga, som att erbjuda träffpunkter för seniorer, stödja kulturarrangemang och bidra till integration och människors etablering i det svenska samhället.
När regeringens utredare Lars Trägårdh nyligen presenterade en svensk kulturkanon och lämnade över kommitténs betänkande till kulturminister Parisa Liljestrand betonade han tydligt folkbildningens roll, både i den svenska demokratin och för att en ny kulturkanon ska kunna spridas i befolkningen. Samtidigt kämpar folkbildningen på många håll nu för sin överlevnad, med en minskad kapacitet att arbeta för demokrati, sammanhållning och bildning.
Mot bakgrund av detta är min fråga till gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm:
Hur avser ministern att agera för att motverka negativa konsekvenser av regeringens nedskärningar på folkbildningen, såväl nationellt som i Gävleborg?
Intressenter
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.