Konsekvenser av ett potentiellt genomförande av Project 2025
Svar på skriftlig fråga 2024/25:3 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:3 Konsekvenser av ett potentiellt genomförande av Project 2025
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på frågorna 2024/25:3 och 2024/25:5 av Linnéa Wickman (S) Konsekvenser av ett potentiellt genomförande av Project 2025 respektive Det internationella arbetet för SRHR och hbtqi-rättigheter vid ett genomförande av Project 2025.
Linnéa Wickman har frågat utrikesministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att koordinera och leda det globala arbetet för att motverka konsekvenserna av ett potentiellt genomförande av Project 2025 under en eventuell Trump-administration, särskild med avseende på att skydda hbtqi-personers rättigheter och sexuella och reproduktiva rättigheter i utsatta regioner. Linnéa Wickman har också frågat utrikesministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att säkerställa att Sveriges och EU:s arbete inom FN och andra internationella organisationer inte försvagas i ljuset av de potentiella konsekvenserna vid ett eventuellt genomförande av Project 2025, i vilket USA föreslås drastiskt minska sitt engagemang och bistånd till FN och andra internationella hälso- och rättighetsorganisationer. Frågorna har överlämnats till mig.
Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt hbtqi-personers fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna är högt prioriterade frågor för regeringen och centrala delar av vår utrikespolitik och vårt internationella utvecklingssamarbete.
Det finns ett starkt globalt motstånd vad gäller frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt hbtqi-personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Regeringen ser ständigt över hur vi kan stärka effektiviteten i vårt agerande för att få bästa möjliga genomslag för Sveriges prioriteringar.
Sveriges utrikes- och biståndspolitik omfattar en bredd av politiskt och finansiellt engagemang för alla individers fulla åtnjutande av de mänskliga fri- och rättigheterna. I vårt försvar av varje individs rätt att bestämma över sitt eget liv och sin egen kropp verkar Sverige främst inom ramen för vårt EU-samarbete och vårt nordiska samarbete, men också i samarbete med andra likasinnade länder. Sverige verkar inom internationella organisationer, främst FN, samt genom dialog med det civila samhället och den privata sektorn.
Sveriges stödjer också inom ramen för vårt internationella utvecklingssamarbete insatser för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och hbtqi-personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna, inklusive genom flera olika civilsamhällesorganisationer och internationella organisationer, till exempel FN:s befolkningsfond UNFPA. Svenskt bistånd kan på så sätt konkret hjälpa många kvinnors, flickors och hbtqi-personers tillgång till sexuella och reproduktiva hälsotjänster och produkter i utsatta regioner.
Stockholm den 20 september 2024
Benjamin Dousa
Skriftlig fråga 2024/25:3 av Linnéa Wickman (S) (Besvarad 2024-09-20)
Fråga 2024/25:3 Konsekvenser av ett potentiellt genomförande av Project 2025
av Linnéa Wickman (S)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
I november 2024 kommer det amerikanska folket att välja sin nästa president, och valet är avgörande för hur USA:s inrikes- och utrikespolitik kommer att utformas. Även om det naturligtvis är de amerikanska väljarnas beslut vilken politisk riktning de vill att landet ska ta är det samtidigt Sveriges ansvar som ett globalt engagerat land att förbereda sig för olika scenarier, inklusive ett där Donald Trump vinner valet och genomför den omfattande planen som kallas Project 2025.
Project 2025, som utvecklats av konservativa tankesmedjor och republikanska ledare, är ett 4 000 sidor långt dokument som innehåller detaljerade planer för hur den amerikanska staten ska omorganiseras om republikanerna vinner valet. Det innefattar bland annat att centralisera makten till presidenten, att ersätta oberoende tjänstemän med politiskt tillsatta personer och att politisera domstolarna. En av de mest oroande aspekterna är dock dess mål att nedmontera skyddet för mänskliga rättigheter, särskilt när det gäller hbtqi-personers rättigheter och SRHR (sexuella och reproduktiva rättigheter). I praktiken skulle detta innebära ett avskaffande av rätten till säker abort och ett ökat förtryck av hbtqi-personer, med långtgående konsekvenser globalt.
Sverige har länge haft en stark röst för mänskliga rättigheter och jämställdhet, och vi har en moralisk och politisk skyldighet att försvara dessa rättigheter på den globala arenan. Project 2025 utgör ett direkt hot mot dessa framsteg, inte bara i USA utan även i andra delar av världen. Som världens största biståndsgivare har USA stort inflytande över internationella hälso- och utvecklingsprogram. Om Project 2025 genomförs riskerar vi att se ett omfattande tillbakadragande av amerikanskt stöd till viktiga områden som jämställdhet, reproduktiv hälsa och hbtqi-rättigheter, vilket skulle drabba de mest sårbara och utsatta människorna i de svåraste miljöerna.
Med denna bakgrund är det avgörande att Sverige, som länge varit en ledare i frågor om hbtqi-rättigheter och SRHR, tar en aktiv roll i att skydda de rättigheter som vi kämpat för så länge och har beredskap att motverka de konsekvenser ett genomförande av Project 2025 skulle innebära. Sverige måste visa ett tydligt ledarskap och samla stöd internationellt för att säkerställa att dessa rättigheter inte rullas tillbaka.
Med anledning av ovanstående är min fråga till utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att koordinera och leda det globala arbetet för att motverka konsekvenserna av ett potentiellt genomförande av Project 2025 under en ny Trump-administration, särskilt med avseende på att skydda hbtqi-personers rättigheter och sexuella och reproduktiva rättigheter i utsatta regioner?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.