Konsekvensanalys inför försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1328 besvarad av Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
N2017/03233/BSÄ | ||
Näringsdepartementet |
Närings- och innovationsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1328 av Jens Holm (V) Konsekvensanalys inför försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet
Jens Holm har frågat mig om jag såg till att regeringen gjorde någon analys av de sociala och miljömässiga konsekvenserna av en eventuell försäljning och om så är fallet, kommer denna analys att offentliggöras.
Som Jens Holm säkert vet har Vattenfall sedan 2010 riksdagens uppdrag att generera en marknadsmässig avkastning genom att affärsmässigt bedriva energiverksamhet så att bolaget är ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Bolaget har alltså riksdagens uppdrag att driva sin verksamhet affärsmässigt.
Ägarsamordningen innebar att säga ja eller nej till den transaktion som Vattenfalls styrelse redan hade fattat beslut om. För att avgöra om svaret skulle bli ja eller nej gjordes, i samband med Vattenfalls styrelses begäran om ägarsamordning, en analys av om den föreslagna avyttringen av Vattenfalls brunkolsverksamhet var förenlig med det av riksdagen beslutade uppdraget för Vattenfall, om den var i överensstämmelse med budgetlagens krav på affärsmässighet och om den var förenlig med statens ägarpolicy i relevanta delar. Vattenfall har granskat de potentiella köparna enligt den process som regeringen själv använder sig av, denna process inkluderar bland annat brott mot internationell rätt, arbetsvillkor och efterlevnad av tillämplig miljölagstiftning. I samband med att Vattenfall presenterade ägarsamordningen informerades vi om hur processen genomförts samt de viktigaste iakttagelserna. Under analysfasen begärde vi in fördjupad information kring bland annat köparna samt de framtida åtagandena för återställande av mark
Transaktionen har noggrant granskats av Regeringskansliet samt av en extern finansiell rådgivare. Efter genomförd analys gjorde regeringen sin slutliga bedömning och den 2 juli 2016 meddelade undertecknad i ett brev till bolagets styrelse att regeringen ställde sig bakom den föreslagna avyttringen.
Vid utlämningsärenden ska, enligt tillämplig lagstiftning, en sekretessprövning beträffande affärssekretess göras. Detta för att skydda bolag som verkar på en konkurrensutsatt marknad. Jag kan notera att flera sådana förfrågningar har gjorts och vid varje sådant tillfälle har en sekretessprövning gjorts. Efter den sekretessprövning som initierades i januari 2017 har den som begärt ut handlingarna valt att inte läsa större delen av dem.
Stockholm den 9 maj 2017
Mikael Damberg
Skriftlig fråga 2016/17:1328 av Jens Holm (V) (Besvarad 2017-05-02)
Fråga 2016/17:1328 Konsekvensanalys inför försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet
av Jens Holm (V)
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
I juni 2016 meddelade regeringen att de ställde sig bakom Vattenfalls bolagsstyrelses förslag att avyttra brunkolsverksamheten i Lausitzregionen i östra Tyskland. Affären har omgärdats av många frågetecken, brist på transparens samt kritik från ledande klimatforskare och den svenska och tyska miljörörelsen. Regeringen har tidigare motiverat sitt beslut med att det vore omöjligt att stoppa affären med nuvarande ägardirektiv och att det saknats parlamentariskt stöd för ändrade ägardirektiv. Regeringen har även hänvisat till de utredningar som gjorts med hjälp av utomstående rådgivare. Uppfattning om att regeringen inte skulle kunna ha stoppat försäljningen har dock kritiserats av såväl ledande jurister som Riksrevisionen. Vid konstitutionsutskottets utfrågning den 4 april i år medgav ministern att regeringen hade kunnat säga nej till affären, men att man med utgångspunkt i slutsatserna från de finansiella rådgivarna samt utifrån sina egna bedömningar hade kommit fram till att det inte vore affärsmässigt att stoppa affären.
Regeringen har valt att sekretessbelägga alla dokument som rör handläggningen av ärendet. Bakgrunden torde vara politisk, det finns inga bärande konkurrensmässiga skäl att undanhålla informationen. I stort sett samtliga handlingar har varit hemligstämplade fram till november 2016. Därefter har hemligstämpeln delvis ändrats. I samband med nya önskemål i början av 2017 om att få ta del av handlingarna har det gjorts en ny genomgång av sekretessen. Fortfarande är dock stora delar av materialet hemligstämplat. Av genomgången av de få dokument där sekretessen lyfts framgår dock att regeringen har varit mycket aktiv i försäljningsprocessen, i realiteten pådrivande. I det pågående Magnoliamålet, där den svenska staten stäms för att ha underlåtit att ingripa i försäljningen av Vattenfall, beskrivs hur staten agerat i strid med den omsorgsplikt som framgår av 1 kap. 2 § regeringsformen.
Med anledning av detta vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:
Inför försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet, såg ministern till att regeringen gjorde någon analys av de sociala och miljömässiga konsekvenserna av en eventuell försäljning och om så är fallet, kommer denna analys att offentliggöras?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.