Konsekvensanalys av nedskärningarna på folkbildningen

Svar på skriftlig fråga 2023/24:173 besvarad av Utbildningsminister Mats Persson (L)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX
U2023/03068 Utbildningsdepartementet Utbildningsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2023/24:173 av Lawen Redar (S)
Konsekvensanalys av nedskärningarna på folkbildningen

Lawen Redar har frågat mig om jag har tagit initiativ till en konsekvensanalys av förslaget till nedskärningar på studieförbunden.

Till att börja med vill jag understryka att regeringen ser att folkbildningen är en viktig kraft i samhället. Genom folkbildningen ges medborgare möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.

I dagens ekonomiska läge behöver regeringen ta ansvar för att bekämpa inflationen och hantera inflationens effekter genom att stötta hushållen och välfärden. I budgetpropositionen för 2024 behöver regeringen därför göra hårda prioriteringar. Regeringen föreslår därför att nivån på statsbidraget till studieförbunden stegvis justeras till förmån för mer prioriterade åtgärder inom folkhögskolan och andra områden, t.ex. inom utbildning för vuxna. Förslaget har föregåtts av noggranna avvägningar inom Regeringskansliet inom ramen för den sedvanliga beredningsprocessen.

Jag vill slutligen framhålla att regeringen sammantaget i budgetpropositionen för 2024 föreslår att ca 2,4 miljarder kronor fördelas i statsbidrag till folkhögskolor och att ca 1,7 miljarder kronor fördelas i statsbidrag till studieförbund 2024. Det är därmed ett omfattande statligt stöd som regeringen föreslår fördelas till folkhögskolor och studieförbund. Detta kommer att möjliggöra mycket viktig bildningsverksamhet vid studieförbund och folkhögskolor.

Stockholm den 8 november 2023

Mats Persson

Skriftlig fråga 2023/24:173 av Lawen Redar (S) (Besvarad 2023-11-08)

Fråga 2023/24:173 Konsekvensanalys av nedskärningarna på folkbildningen

av Lawen Redar (S)

till Utbildningsminister Mats Persson (L)

 

Folkbildningen spelade en viktig roll för demokratiseringen av Sverige och präglar vårt land än i dag genom kunskapsspridning och bildning. Folkbildningen, både den ideella och den professionella, når 1 miljon människor i Sverige årligen och finns i varje svensk kommun. På en del platser i vårt land är studieförbundens lokaler den enda samlingsplats för kommunens invånare som finns.

Verksamheterna syftar till att förena människor i samtal, studier, språkinlärning, yrkesförberedande program och fortbildande kurser och har särskild betydelse för personer med funktionsnedsättnings möjlighet till aktivitet och för nyanländas möjlighet att få kunskaper om det svenska samhället. Därtill har studieförbunden band till hela det svenska civilsamhället, såsom fackförbund, idrottsrörelsen, kulturlivet och rättighetsorganisationer. Folkbildningen är en grundpelare i den demokratiska kulturpolitiken där människans fria och frivilliga organisering och bildning tar plats och ges utrymme.

I årets höstbudget redovisar regeringen hur folkhögskolorna och studieförbunden har lyckats med att nå de mål som riksdagen beslutat för folkbildningen. Resultatet är med beröm godkänt. Inför 2024 planeras en stor omstöpning av såväl styrning som medelstilldelning. Makten att fördela resurser mellan studieförbund och folkhögskolor ska flyttas från Folkbildningsrådet till regeringen, och så fort det beslutet har trätt i kraft planerar regeringen för en omfattande neddragning av studieförbundens anslag om 250 miljoner år 2024, 350 miljoner år 2025 och 500 miljoner år 2026. Förslaget om lagändring har föregåtts av en remissrunda där över hälften av remissinstanserna avstyrkt förslaget.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga utbildningsminister Mats Persson:

 

Har ministern tagit initiativ till en konsekvensanalys av förslaget till nedskärningar på studieförbunden?

Intressenter

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.