Konfiskering av kristna kyrkor i Turkiet

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1730 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Start
Svar på skriftlig fråga är ännu inte publicerad

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1730 av Robert Hannah (L) Konfiskering av kristna kyrkor i Turkiet

Robert Hannah har frågat mig om jag avser att fördöma folkmordet och den turkiska statens konfiskering av kyrkorna i Mardin.

Regeringen ser med djup oro på utvecklingen i Turkiet, inte minst vad gäller demokrati, respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Detta har vi framfört till turkiska företrädare i Stockholm och i Ankara och avser att fortsätta göra det tills situationen förbättras. Den oroande situationen uppmärksammas också i regeringens rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Turkiet.

Ett flertal av de mekanismer till skydd för de mänskliga rättigheterna som utvecklades under 1900-talet växte fram ur erfarenheterna av tidigare massövergrepp, däribland de som skedde i det sönderfallande Osmanska riket då det under tiden för det första världskriget begicks omfattande övergrepp mot den armeniska folkgruppen och andra minoriteter. Ett ofattbart stort antal människor mördades, deporterades eller tvingades på flykt från sina hem. En betydande del av den kristna befolkningen i det Osmanska riket dödades. Det är viktigt att vi minns och lär oss av de mörka kapitlen i vår europeiska historia.

Som utrikesminister påtalar jag ofta att även personer som tillhör minoriteter måste kunna åtnjuta de mänskliga rättigheterna i Turkiet. Det är ett sätt på vilket vi bidrar till att främja förståelse, debatt och dialog om de här händelserna i Turkiet och mellan Turkiet och Armenien. Genom vårt bilaterala reformstöd bidrar Sverige också till en rad projekt som syftar till att främja pluralism och dialog i Turkiet samt att förbättra kunskapen om, tillgången till och bevarandet av minoriteternas kulturarv. Även de svenska utlandsmyndigheterna i Turkiet agerar på flera sätt för att belysa minoriteters rättigheter, bland annat genom att träffa företrädare för minoriteter och civilsamhället.

Sverige och EU följer noggrant utvecklingen i Turkiet också när det gäller utvecklingen av ägandeförhållanden och processen att återlämna egendom. Det inbegriper även de juridiska processerna i Turkiet och Europadomstolen som rör kompensation för och återlämnande av exproprierad egendom, inklusive fall som rör assyrier/syrianers äganderätt. Sveriges ambassad i Ankara koordinerar för närvarande gemensamma aktiviteter med likasinnande EU-länder i syfte att följa upp den senaste tidens händelseutveckling beträffande denna fråga. I detta arbete förs även en dialog med relevanta turkiska myndigheter såväl centralt som lokalt i de aktuella områdena.

Stockholm den 25 juli 2017

Margot Wallström

Övrigt om svar på skriftliga frågan

Intressenter