Kompensation till näringslivet för flygskatten

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1414 besvarad av Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

Promemoria

2018-06-11

N2018/03428/KSR

Näringsministern

.

Svar på fråga 2017/18:1414 av Lars Beckman (M) Kompensation till näringslivet för flygskatten

Lars Beckman (M) har frågat mig hur jag och regeringen avser att agera för att kompensera näringslivet för de konsekvenser som han anför nu kan ses mot bakgrund av införandet av en flygskatt så att konkurrenskraften kan bibehållas för näringslivet i Sverige.

Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer och flyget står idag för stora klimatutsläpp, som har ökat kraftigt under de senaste decennierna och bidrar till den globala uppvärmningen. Regeringen har ett mål om en fossilfri fordonsflotta till 2030 och har infört ett nationellt klimatramverk.

Enligt Parisavtalet ska den globala temperaturökningen hållas väl under 2 grader och man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Parterna till Parisavtalet ska successivt skärpa sina åtaganden. Sverige och andra rika länder har enligt FN:s ramkonvention om klimatförändringar ett särskilt ansvar för att ta ledningen i klimatarbetet så att de globala målen kan nås. Regeringen har därför infört en skatt på flygresor för att bidra till att flyget i större utsträckning ska bära sina egna klimatkostnader och för att minska utsläppen från flyget. Samtidigt är transporter av grundläggande betydelse för Sveriges ekonomi och dagens samhälle. Transporter ger möjlighet för människor att kunna resa till och från olika platser. Transporter är också viktiga för näringslivets möjligheter att verka och utvecklas. Ett välutvecklat transportsystem bidrar till grundläggande tillgänglighet, regional utveckling och i förlängningen ett ökat välstånd och högre livskvalitet i hela landet.

Flyget har betydelse för Sveriges ekonomi och konkurrenskraft och spelar en viktig roll genom att tillgodose människors och näringslivets behov av långväga resor och transporter, såväl inrikes som utrikes. Flyget har också betydelse för jobb, tillgänglighet och tillväxt i hela landet och många faktorer spelar in när det gäller lönsamhet för specifika flyglinjer. Flyget är en utmaning för klimatet och utgör samtidigt en del av transportsystemet som ska bidra till en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling i alla delar av landet. Det är därför viktigt att förutsättningarna för att transport av människor och varor i hela Sverige fungerar. Mot denna bakgrund tillfördes anslaget 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser ytterligare medel genom budgetpropositionen för 2018 som kompensation för eventuella driftsunderskott vid icke statliga flygplatser i Norrland i samband med att flygskatten infördes. De medel som då tillfördes uppgår till 84 800 000 kr för 2018, 113 000 000 kr för 2019 och 113 000 000 kr för 2020. Regeringen har i vårändringsbudgeten 2018 föreslagit riksdagen att anslaget även bör få användas till ökat driftsstöd till följd av flygskatten till icke statliga flygplatser i Norrland. Vi har så här långt bl.a. noterat att antalet passagerare har ökat vid flera av de aktuella flygplatserna efter flygskattens införande.

För att underlätta transporter och resande både regionalt och internationellt presenterade regeringen den 4 juni 2018 en nationell plan för infrastrukturen för åren 2018–2029. Det är en satsning på totalt 700 miljarder kronor och den största järnvägssatsningen i modern tid. Planen omfattar stora satsningar på såväl nybyggnation som upprustning och modernisering av befintlig infrastruktur. Beslutet rymmer också betydande satsningar på sjöfart och väg. Detta är möjligt då regeringen satsar 100 miljarder kronor mer än i förra planperioden.

Infrastruktursatsningarna i den trafikslagsövergripande planen ska bidra till en omställning till ett fossilfritt välfärdsland, ett Sverige som håller ihop, ett ökat bostadsbyggande och förbättrade förutsättningar för näringslivet. Rätt investeringar i transportinfrastrukturen bygger Sverige starkt och hållbart för framtiden.

Biodrivmedel kan ha en viktig roll att spela för att komplettera flygskatten och för att långsiktigt minska flygets klimatpåverkande utsläpp. Regeringen har därför gett Statens energimyndighet i uppdrag att samordna omställningen av transportsektorn till fossilfrihet och ta fram en strategisk plan. För detta ändamål ska Statens energimyndighet under perioden 2018–2020 utlysa totalt 100 miljoner kronor för att stödja forskning och utveckling av hållbara biobränslen för flyg samt inrätta ett innovationskluster som samlar hela värdekedjan och som tar fram en gemensam behovsanalys för att klara omställningen till fossilfrihet inom flyget. Detta stärker företag som arbetar med drivmedel för framtidens transportlösningar.

Stockholm den 11 juni 2018

Mikael Damberg