Kommunikation mellan myndigheter

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1938 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)

Ju2020/02846

Justitiedepartementet

Inrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2019/20:1938 av Björn Söder (SD)
Kommunikation mellan myndigheter

Björn Söder har frågat vilka åtgärder justitie- och migrationsministern vidtar för att säkra att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen delar adekvat information med varandra. Frågan har överlämnats till mig.

Att bekämpa hotet från terrorism och extremism är en av regeringens viktigaste prioriteringar. I det arbetet utgör strategin Förebygga, förhindra och försvåra – den svenska strategin mot terrorism (skr. 2014/15:146), utgångspunkten för Sveriges långsiktiga arbete mot terrorism. En förutsättning för att arbetet mot terrorism ska bli framgångsrikt är att relevanta myndigheter samverkar och kan utbyta information med varandra.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stärka det förebyggande arbetet mot terrorism. Den 1 augusti trädde till exempel ett antal ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i kraft som effektiviserar informationsutbytet mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism. Även med ett väl fungerande förebyggande arbete mot terrorism kommer det emellertid inte att gå att fullt ut motverka att personer utvecklar en avsikt att begå terroristbrottslighet. I dessa fall måste brottsligheten förhindras genom att förmågan och möjligheterna att genomföra brottsplanerna begränsas. En effektiv vapenlagstiftning är av stor vikt för att begränsa förmågan och möjligheten att utföra terroristattentat. Dagens vapenlagstiftning ger utrymme för att t.ex. återkalla ett meddelat vapentillstånd med hänvisning till att tillståndsinnehavaren har visat sig vara olämplig att inneha skjutvapen eller om det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet. Av praxis framgår att det i denna bedömning finns visst utrymme för att beakta vad som är känt om den miljö där en person med vapentillstånd vistas.

Avgörande för framgång i arbetet är också att berörda myndigheter har tillräcklig kunskap om de personer som har utvecklat avsikt att begå terroristbrottslighet. Säkerhetspolisen delar med sig av kunskap till andra myndigheter för att dessa tidigt ska kunna upptäcka och reagera på olika företeelser som indikerar en avsikt att begå brott. Samverkan sker framför allt med Polismyndigheten. Säkerhetspolisen och Polismyndigheten utbyter information dagligen. Ett exempel är myndigheternas samarbete för att reducera extremistmiljöerna där målet är att vidta rätt åtgärder mot rätt individer vid rätt tillfälle. Samarbetet ska säkerställa att Säkerhetspolisens information når lokalpolisområden och att det löpande genomförs reducerande åtgärder mot brottsaktiva individer, men även att det leder till ett bra och effektivt brottsförebyggande arbete.

Det är angeläget att det finns en ändamålsenlig samverkan och att relevant information delas mellan myndigheterna för att förhindra terroristbrottslighet. Jag förutsätter att berörda myndigheter utnyttjar de möjligheter som finns för att dela information på lämpligt sätt.

Stockholm den 26 augusti 2020

Mikael Damberg