Kommunalt inflytande och ersättning vid vattenkraftsutbyggnad
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1261 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:1261 Kommunalt inflytande och ersättning vid vattenkraftsutbyggnad
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svar på fråga 2024/25:1261 av Lars Mejern Larsson (S)
Kommunalt inflytande och ersättning vid vattenkraftsutbyggnad
Lars Mejern Larsson har frågat mig om jag och regeringen överväger att införa motsvarande regler som vid vindkraftsutbyggnad – det vill säga kommunalt veto och ekonomisk ersättning till berörda kommuner – även vid ny- eller utbyggnad av vattenkraft.
Det stämmer att vattenkraft inte är föremål för krav på kommunal tillstyrkan enligt dagens regler. Bestämmelsen om kommunal tillstyrkan av vindkraft kom till 2009 i samband med att ändrade krav på detaljplan och bygglov för vindkraftverk infördes i dåvarande plan- och bygglagen. Tidigare prövades tillståndspliktiga vindkraftsanläggningar enligt både miljöbalken och plan- och bygglagen. Prövningarna hanterade dock till stor del samma frågor. Ändringen i dåvarande plan- och bygglagen innebär därför att kravet på bygglov och detaljplan, som kommunen beslutar om, avskaffades för vindkraftsetableringar som tillståndsprövas enligt miljöbalken förutom i områden där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar. Någon motsvarande historik av kommunalt inflytande har inte funnits i fråga om vattenkraft. Det finns inte några initiativ hos regeringen eller något pågående utredningsarbete om att införa regler om kommunal tillstyrkan för ny- och utbyggnad av vattenkraft motsvarande de för vindkraft.
Vad gäller frågan om ersättning till kommunerna kan jag konstatera att de åtgärder som utgör regeringens aviserade vindkraftspaket syftar till att förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av landbaserad och kustnära vindkraft. Situationen är inte jämförbar med den för vattenkraften som i det närmaste är fullt utbyggd. Utveckling av befintliga vattenkraftverk kan inte jämföras med uppförandet av ett i många fall stort antal nya vindkraftverk i det relativa närområdet. I vissa län finns det dessutom möjlighet för bland annat kommuner att söka medel ur en särskild fond som vattenkraftsägarna årligen lämnar bidrag till, för att reparera skador eller investera i något som är till nytta för allmänheten.
Med det sagt bevakar regeringen utvecklingen noga.
Stockholm den 1 juli 2025
Ebba Busch
Skriftlig fråga 2024/25:1261 av Lars Mejern Larsson (S) (Besvarad 2025-07-01)
Fråga 2024/25:1261 Kommunalt inflytande och ersättning vid vattenkraftsutbyggnad
av Lars Mejern Larsson (S)
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
I dag saknar kommunerna vetorätt vid etablering av ny eller utbyggd vattenkraft – till skillnad från vid vindkraft, där kommunens tillstyrkan krävs för tillstånd. Detta innebär att en kommun inte formellt kan stoppa eller villkora ens mycket storskaliga vattenkraftsprojekt, trots att dessa kan medföra betydande lokala miljöingrepp. I Torsby kommun, där Fortum planerar ett pumpkraftverk vid Badtvålen, upplever såväl kommunledning som boende att de “känner sig överkörda” av planerna.
Lokalbefolkningens demokratiska inflytande åsidosätts när beslut om nya vattenkraftsanläggningar fattas över huvudet på berörda kommuner – något som bidrar till ett demokratiskt underskott i processen. Samtidigt verkar frågan märkligt nog sakna en nationell debatt och bred uppmärksamhet, trots dess principiella betydelse för förhållandet mellan statens energimål och det lokala självbestämmandet.
Det finns också en påtaglig skillnad i ekonomisk ersättning till lokalsamhället mellan olika energislag. Regeringen har aviserat att kommuner med landbaserad vindkraft ska få behålla intäkter motsvarande fastighetsskatten. I dagsläget ger dock vattenkraftsutbyggnad ingen direkt kompensation till värdkommunen. Vindkraft ger snart klirr i kassan för drabbade kommuner; till exempel beräknas Ånge, Sollefteå och Örnsköldsvik få runt 15 miljoner kronor vardera i årlig ersättning för sin befintliga vindkraft. Enligt beräkningar skulle Torsby kommun kunna få cirka 46 miljoner kronor extra per år om ett förslag om vattenkraftsersättning blev verklighet, men i dag går i princip samtliga sådana värden direkt till staten.
Föreningen Sveriges vattenkraftskommuner och regioner har i över två decennier krävt kompensation för de påfrestningar som vattenkraften medför lokalt. Även kraftindustrin ser behovet; till och med Fortum betonar att ekonomiska medel till kommunerna är viktigt för att skapa lokal acceptans för nya kraftprojekt. Trots detta har ansvarig minister hittills inte tagit tydlig ställning i frågan om ersättning till vattenkraftskommuner.
Det framstår som principiellt orättvist att kommuners inflytande och rätt till ersättning ska vara avhängigt vilket energislag det gäller. Lokala samhällen som bidrar till den nationella energiförsörjningen – oavsett om det sker genom vind eller vatten – förtjänar likvärdiga möjligheter att påverka och få del av de värden som skapas.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:
Överväger ministern och regeringen att införa motsvarande regler som vid vindkraftsutbyggnad – det vill säga kommunalt veto och ekonomisk ersättning till berörda kommuner – även vid ny- eller utbyggnad av vattenkraft?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.