Kommissionens förslag om lönetransparens

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2379 besvarad av Statsrådet Märta Stenevi (MP)

Svar på fråga 2020/21:2379 av Ludvig Aspling (SD)
Kommissionens förslag om lönetransparens

Ludvig Aspling har frågat mig vad jag tror är grunden till den oförklarade delen av löneskillnaden, och om jag kommer att arbeta för att förbättra informationsläget kring detta.

En huvudförklaring till löneskillnaden mellan kvinnor och män är att de arbetar i olika yrken och sektorer. Det finns löneskillnader mellan kvinnor och män som inte helt kan förklaras med den statistik som finns tillgänglig. Skillnaden är alltså oförklarad i statistisk mening.

Det finns olika teorier om varför löneskillnaden mellan könen har uppstått. Marknadskrafter och de olika sektorernas finansiering framförs som en förklaring till skillnaderna, liksom attityder och diskriminering av olika slag. Med den tillgängliga statistiken går det inte att säga något om eventuell diskriminerings betydelse för löneskillnaden.

Sverige har historiskt gjort stora framsteg när det gäller den ekonomiska jämställdheten. Ändå tjänar kvinnor fortfarande mindre än män. Kvinnor tar även ut en större del av föräldraledigheten än män, arbetar deltid i större utsträckning än män, är mer sjukskrivna och har lägre kapitalinkomster. Det här leder till stora skillnader i livsinkomst mellan kvinnor och män.

Att motverka diskriminering och undanröja risken för lönediskriminering är en viktig fråga för regeringen. Osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män får inte förekomma. Enligt diskrimineringslagen är alla arbetsgivare skyldiga att årligen göra en lönekartläggning. Lönekartläggningen syftar till att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över att lagen följs.

Regeringen arbetar på många sätt för att stärka skyddet mot diskriminering. Bland annat så har regeringen gett DO i uppdrag att vidta särskilda kunskapshöjande insatser för att arbetsgivare ska ha kännedom om kraven i diskrimineringslagen om aktiva åtgärder och i det ingår krav på lönekartläggning.

DO:s undersökningar visar att bestämmelserna om aktiva åtgärder inte är tillräckligt kända bland arbetsgivare. Det finns också tecken på att lagen inte följs i tillräckligt hög grad. Regeringen tillsatte därför år 2019 en utredning som fick i uppdrag att analysera om nuvarande bestämmelser i lagen om tillsyn över aktiva åtgärder är effektiva och ändamålsenliga för en effektiv efterlevnad av lagen. Utredningen lämnade sitt delbetänkande den 15 december 2020 och förslagen har remitterats.

Regeringen beslutade den 5 mars 2020 att tillsätta en kommission för jämställda livsinkomster. Kommissionen har fått i uppdrag att lämna förslag som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män i Sverige. Den ska bl.a. lämna förslag på åtgärder som bidrar till att främja jämställda löner. Uppdraget ska redovisas senast den 20 december 2021.

Regeringen anser det viktigt att stärka principen om lika lön mellan kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbetet. EU:s arbete för jämställdhet och mot diskriminering kompletterar medlemsstaternas nationella arbete på området och regeringen välkomnar därför det arbetet på en övergripande nivå. EU kommissionens förslag till direktiv om lönetransparens tar inte tillräcklig hänsyn till medlemsstaternas olika lönebildningsmodeller, samt att dess utformning är allt för detaljerad och inte tillräckligt flexibel. Regeringen kommer därför att verka för att direktivet utformas på ett sätt som respekterar vårt nationella system och arbetsmarknadens parters autonomi.

Stockholm den 7 april 2021

Märta Stenevi