Koldioxidbedövning vid slakt

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1594 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


N2020/01684

/DL

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1594 av Markus Wiechel (SD)
Koldioxidbedövning vid slakt

Markus Wiechel har frågat mig om jag och regeringen kommer att vidta några åtgärder för att förbjuda bedövning med hjälp av koldioxid och om vi kan förvänta oss att regeringen återkommer med ett slutdatum, varefter gasning förbjuds som bedövningsmetod.

Enligt djurskyddslagen (2018:1192) ska djur skonas från onödigt obehag och lidande under slakt, liksom under hela djurets liv. Både branschen och myndigheterna jobbar aktivt för att upprätthålla och utveckla detta i syfte att uppnå ett gott djurskydd för våra djur i hela kedjan, vilket självklart också innefattar tidpunkten för slakt. De bedövningsmetoder som används på slakterier regleras i EU-förordning 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning. Personal på slakterierna som hanterar djur under bedövning och avblodning har genomfört en godkänd utbildning om slakt och avlivning samt har kompetensbevis utfärdat av Statens jordbruksverk. Officiella veterinärer på slakterierna kontrollerar att djur hanteras i enlighet med djurskyddslagstiftningen från det att de ankommer till slakteriet fram till avblodning. På slakterierna finns också en särskilt utsedd person som har ansvar för djurskyddet.

Koldioxidbedövning har under senare år ofta diskuterats, både nationellt och på EU-nivå. Forskning har visat att grisar upplever smärta och stress när de andas in gasen och att det kan ta 30–60 sekunder innan djuret är medvetslöst. Det har genomförts studier för att hitta en djurskyddsmässigt bättre gasblandning men det återstår en del forsknings- och utvecklingsarbete.

Forskning har också visat att fiskar vid koldioxidbedövning kan hamna i ett tillstånd där de paralyseras innan de blir medvetslösa. Det är viktiga frågor, vår lagstiftning är tydlig och det behövs mer kunskap om alternativa metoder till koldioxidbedövning. Jag kommer fortsätta att följa utvecklingen i denna fråga. Utifrån rådande lagstiftning på området har jag förtroende för att branschen och myndigheterna upprätthåller en god djurvälfärd.

Stockholm den 23 juni 2020

Jennie Nilsson

Skriftlig fråga 2019/20:1594 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2020-06-24)

Fråga 2019/20:1594 Koldioxidbedövning vid slakt

av Markus Wiechel (SD)

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Enligt djurskyddslagen (2018:1192) ska djur skonas från onödigt obehag och lidande såväl under slakt som under djurets liv. Svensk djurskyddslagstiftning är i många fall i framkant, ur ett globalt perspektiv, vilket också branschen är noga att påpeka. Ett av skälen till detta är att samtliga djur ska bedövas före slakt, vilket är långt ifrån normen i Europa och än mindre i övriga världen.

Vad som blir en aning problematiskt är när bedövningen i sig innebär ett enormt lidande för djuren. Som exempel kan vi ta koldioxidbedövning, som är den vanligaste formen av bedövning av grisar (metoden används även vid bedövning av värphönor, kycklingar och minkar) vid större slakterier. Koldioxid används för att djuren inte ska behöva fixeras för att de enkelt ska kunna bedövas i grupp. På så sätt hävdar vissa att det skulle minska stressen, men det främsta skälet till metoden är ekonomiskt: Hanteringen blir lättare när det är många djur som ska slaktas samtidigt, och det har även visat sig att köttkvaliteten blir bättre.

Forskning, men även vittnesmål från veterinärer, klargör dock vilken enorm stress metoden innebär och att djuren drabbas av såväl dödsångest som ett ofattbart lidande, främst på grund av den fruktansvärda brännande smärta i luftvägarna och slemhinnorna som koldioxiden orsakar. Vid koldioxidbedövning behöver djuren dessutom transporteras till ett slakteri, där de i många fall får övernatta tillsammans med för dem helt okända individer. Detta är i sig en tung upplevelse för dem eftersom grisar tillhör de intelligentaste djuren. De har visat sig kunna lära sig nya uppgifter lika snabbt som schimpanser och har ett väldokumenterat och komplext socialt beteende.

Många har med rätta reagerat efter att en forskningsrapport från Sveriges lantbruksuniversitet publicerades. Forskarna har med hjälp av kameror kunnat följa grisar under tiden som de gasas med koldioxid, och det går inte att missa hur grisarna skriker, kastar sig mot väggarna, kämpar emot och kippar efter luft innan de till slut, utmattade och plågade, faller samman.

I dag ser vi klart och tydligt att varken myndigheterna eller delar av branschen tycks agera mot den systematiska tortyr som dagligen drabbar tusentals djur i Sverige. Vi ser med andra ord hur rådande lagstiftning på området inte är tillräcklig för att upprätthålla en god djurvälfärd när man tillåter en bedövning som uppenbart innebär ett starkt obehag.

Bedövning före slakt är för många av oss en självklarhet, men det tjänar ingenting till om bedövningen (i det här fallet koldioxid) orsakar lidande och är en smärtsam metod i sig.

Med anledning av ovanstående önskas statsrådet Jennie Nilsson svara på följande fråga:

 

Kommer statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att förbjuda bedövning med hjälp av koldioxid och kan vi förvänta oss att regeringen återkommer med ett slutdatum, varefter gasning förbjuds som bedövningsmetod?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.