Klimatnyttan med utökad elproduktion
Svar på skriftlig fråga 2021/22:670 besvarad av Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på riksdagsfråga 2021/22:670 av Rickard Nordin (C)
Klimatnyttan med utökad elproduktion
Rickard Nordin har frågat mig om jag anser att tillkommande elproduktion tränger ut europeisk elenergi, och om jag i så fall kommer att ge Naturvårdsverket i uppdrag att se över sina beräkningsgrunder i linje med detta.
Vi har många viktiga elförbindelser till grannländerna och Sverige är redan i dag en stor nettoexportör av i princip fossilfri el. De senaste åren har nettoexporten varit mellan 10 och 30 terawattimmar, vilket kan jämföras med Sveriges elförbrukning som är ungefär 140 terawattimmar på ett år. När el exporteras från Sverige till länder med en högre andel fossil energi i energimixen så ger det naturligtvis en positiv klimateffekt.
När det gäller klimateffektbedömningar har Naturvårdsverket, Trafikverket, Statens energimyndighet och Konjunkturinstitutet ett pågående uppdrag att ta fram en myndighetsgemensam nationell vägledning för bedömning av hur olika styrmedel och åtgärder liksom andra omvärldsfaktorer påverkar utsläppen av växthusgaser och bidrar till klimatomställningen. Jag ser fram emot att ta del av slutredovisningen som ska lämnas senast den 31 december 2022.
Utöver detta arbetar regeringen just nu med att ta fram en nationell elektrifieringsstrategi. Med elektrifieringsstrategin tar regeringen ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energisektorn för att möjliggöra en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering som bidrar till Sveriges klimatmål. Arbetet med elektrifieringsstrategin är nu i sitt slutskede. Regeringen avser att fatta beslut om strategin under början av 2022.
Stockholm den 29 december
Annika Strandhäll
Skriftlig fråga 2021/22:670 av Rickard Nordin (C) (Besvarad 2021-12-29)
Fråga 2021/22:670 Klimatnyttan med utökad elproduktion
av Rickard Nordin (C)
till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Trots att klimatnyttan med ökad vind- och solkraft är omfattande och odiskutabel, underskattas den ofta i jämförelser av olika klimatåtgärder. En anledning är att det saknas en vedertagen beräkning för elproduktionens faktiska klimatnytta.
Naturvårdsverket redovisade i våras ett regeringsuppdrag där klimateffekter av olika styrmedel beräknas. I rapporten beskrivs bland annat klimatnyttan av ökad elproduktion från solceller: ”Elenergin producerad av solcellsanläggningar antas tränga undan ’centralt’ producerad el och därmed bidra till minskade utsläpp genom att el genererad av solceller innebär mindre utsläpp än Sveriges elmix.”
Eftersom svensk elproduktion är nästan helt utsläppsfri framstår klimatnyttan från den ökade elproduktionen som mycket liten. Men ny svensk elproduktion tränger i första hand undan fossil kraft i våra grannländer, där marginalelen ofta är fossil. Att vi inte har ett isolerat elsystem har varit uppenbart för alla de senaste veckorna, med tanke på prisnivån som i huvudsak beror på höga priser på kontinenten.
Forskningsprojektet Nepp (North European Energy Perspectives Project) har visat att svensk elexport till 70–80 procent ersatt elproduktion i fossilbränslebaserade kraftverk. Utsläppsminskningen blir omkring 600 000 ton koldioxid per terawattimme. En studie från Energiforsk visar ett liknande resultat vid utbyggnad av solel. Detta är 13 gånger större utsläppsminskningar än den schablon Naturvårdsverket använder.
När den stora klimatnyttan synliggörs blir det mer självklart att genomföra åtgärder som syftar till att öka elproduktionen. Det kan exempelvis handla om att främja solkraft, att överföra fastighetsskatten på vindkraft till kommuner eller att bygga ut stamnätet i havet.
Klimaträttsutredningen vill att klimatnyttan tydligare ska kunna vägas in i tillståndsprocesser, men skriver att det krävs fördjupningar om bland annat systemgränser och hur beräkningar ska göras. En god start bör vara att ansvariga myndigheter beräknar klimatnyttan på ett rättvisande sätt.
Jag vill fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:
Anser ministern att tillkommande elproduktion tränger ut europeisk elenergi, och kommer ministern i så fall att ge Naturvårdsverket i uppdrag att se över sina beräkningsgrunder i linje med detta?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.