Klimatklivet

Svar på skriftlig fråga 2018/19:141 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

M2019/00279/

Kl

Miljö- och energidepartementet

Miljö- och klimatministern samt vice statsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2018/19:141 av Maria Malmer Stenergard (M) Klimatklivet

Maria Malmer Stenergard har med anledning av Riksrevisionens granskning av Klimatklivet frågat mig om vilka åtgärder som regeringen och jag avser att vidta för att säkerställa att framtida satsningar för miljön och klimatet blir kostnadseffektiva.

Regeringens mål är att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. Enligt det klimatpolitiska ramverket ska Sverige senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att lyckas med detta måste effektiva investeringar göras i olika typer av lösningar som kan leda till kraftfulla utsläppsminskningar i alla samhällssektorer.

Klimatklivet är en av regeringens viktigaste åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Klimatklivet har gett stöd till över 3 200 investeringar, fördelat över hela landet. Bland annat har över 30 000 laddpunkter beviljats stöd. Regeringen anser att Klimatklivet ska vara ett så effektivt styrmedel som möjligt och bidra till varaktiga utsläppsminskningar av växthusgaser. Naturvårdsverket har haft som återrapporteringskrav att varje år redovisa hur arbetet med uppföljning och utvärdering av investeringsprojekten fortskrider, samt om relevant även ge förslag på ändringar för att öka stödets samhällsekonomiska effektivitet.

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning. Regeringen har, i linje med Januariavtalet, påbörjat ett arbete med att se över hur Klimatklivet kan utvecklas och effektiviseras. Regeringen återkommer till riksdagen på sedvanligt sätt med en skrivelse med en mer detaljerad bedömning och redovisning av åtgärder som vidtagits med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer.

Stockholm den 13 februari 2019

Isabella Lövin