Klimatförändringar och global säkerhet
Svar på skriftlig fråga 2024/25:374 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:374 Klimatförändringar och global säkerhet
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2024/25:374 av Olle Thorell (S)
Klimatförändringar och global säkerhet
Olle Thorell har frågat mig hur jag avser att arbeta för att Sverige ska hantera de ökande säkerhetsutmaningarna kopplade till klimatförändringarna och stärka vårt globala ledarskap i arbetet med att främja fred och stabilitet i regioner drabbade av klimatförändringarna.
Regeringen konstaterar i den svenska strategin för fred, säkerhet och stabilisering 2024-2028 som beslutades 30 maj i år att effekterna av klimatförändringarna är tydliga och riskerar att skapa konflikter och förstärka andra konfliktdrivande faktorer. I den nationella säkerhetsstrategin beslutad 4 juli i år konstaterar regeringen att klimatförändringarna, framförallt på längre sikt, utgör ett allvarligt och existentiellt hot mot mänskligheten.
Förhållandet mellan klimatpolitiska frågor i vid bemärkelse och säkerhetspolitiken blir allt viktigare; även i ett internationellt perspektiv. I sköra stater riskerar klimatförändringarnas effekter, såsom otrygg livsmedelsförsörjning, torka och andra extrema väderhändelser skapa eller förvärra konflikter och humanitära behov och driva människor på flykt.
Klimatförändringarna är samtidigt det tydligaste exemplet på behovet av globalt samarbete och engagemang för att möta ett framväxande hot. Inom ramen för FN, EU och Nato pågår ett arbete för att stärka respektive organisations arbete för att hantera klimatförändringarnas påverkan på global säkerhet och försvar. Sverige är fortsatt aktivt i detta arbete. EU:s medlemsstater har beslutat att EU-kommissionens och EU:s utrikestjänsts analysförmåga kring klimat och säkerhet ska förbättras och att relevanta aspekter ska integreras bl.a. i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och i EU:s globala aktörskap. I Nato pågår ett arbete för att bygga upp ett ”Centre of Excellence” kring klimat- och säkerhetsfrågor för att bistå organisationen och dess medlemsstater för en ökad förståelse av hur klimatförändringarna påverkar säkerhet och försvar. Sverige följer detta arbete nära och deltar i diskussionerna.
Stockholm den 13 november 2024
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2024/25:374 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2024-11-13)
Fråga 2024/25:374 Klimatförändringar och global säkerhet
av Olle Thorell (S)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och påverkar alla delar av samhället, från miljön och ekonomin till sociala förhållanden och säkerhet. När extrema väderhändelser som torka, översvämningar och värmeböljor blir allt vanligare påverkas även de globala säkerhetsförhållandena på ett genomgripande sätt. Forskning och rapporter från internationella organisationer som FN och World Economic Forum pekar på att klimatförändringarna kan leda till ökad risk för konflikter om resurser, försvårad migrationshantering och ökad social instabilitet, särskilt i redan utsatta regioner. De samhällen som drabbas hårdast är ofta de som redan är mest sårbara, och konsekvenserna av klimatförändringarna riskerar att förvärra ojämlikheter och skapa nya säkerhetspolitiska utmaningar.
Ett aktuellt exempel på klimatets påverkan på säkerheten är utvecklingen i Sahelregionen, där torka och klimatrelaterade förändringar i markanvändningen har lett till intensifierade konflikter om vatten och betesmarker, vilket i sin tur bidrar till ökad våldsamhet och instabilitet. Även i Sydasien har klimatförändringar lett till allt fler och kraftigare naturkatastrofer, vilket tvingar miljontals människor på flykt och riskerar att förvärra de redan spända relationerna i regionen. Situationen illustrerar tydligt hur klimatkrisen och säkerhetsutmaningar hänger ihop och förstärker varandra.
För Sverige, som är starkt engagerat i internationella insatser för fred och säkerhet, är det av största vikt att vi förstår och förhåller oss till dessa nya risker. Genom vårt internationella samarbete och vårt medlemskap i FN och EU har Sverige en unik möjlighet att bidra till globala insatser som minskar klimatrelaterade säkerhetsrisker och främjar en hållbar utveckling. Att adressera klimatkrisens säkerhetsaspekter kräver dock nya typer av lösningar och strategier, där klimatförändringarna integreras i våra säkerhetspolitiska bedömningar och i arbetet för fred och stabilitet.
Sverige har tidigare arbetat med klimatrelaterade säkerhetsfrågor i FN:s säkerhetsråd och har även bidragit till att lyfta dessa frågor inom EU. Men med klimatkrisens ökande omfattning krävs ytterligare insatser för att skapa långsiktiga och globala lösningar. Genom att integrera klimatperspektiv i det utrikespolitiska och säkerhetspolitiska arbetet kan Sverige vara en pådrivande kraft för att förhindra konflikter och instabilitet orsakade av klimatförändringar.
För att hantera klimatkrisens säkerhetspolitiska konsekvenser behöver Sverige samarbeta med andra nationer, internationella organisationer och civilsamhället för att utveckla metoder och strategier som hanterar klimatförändringar som en del av de säkerhetspolitiska bedömningarna. Det kan innefatta att öka stödet för förebyggande arbete i regioner drabbade av klimatförändringarna, att stärka Sveriges engagemang för internationella klimatmål och att integrera hållbarhetsfrågor i Sveriges militära och humanitära insatser.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Hur avser ministern att, inom ramen för sitt tjänsteutövande, arbeta för att Sverige ska hantera de ökande säkerhetsutmaningarna kopplade till klimatförändringarna och stärka vårt globala ledarskap i arbetet med att främja fred och stabilitet i regioner drabbade av klimatförändringarna?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.