Klimatåtgärder
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1267 besvarad av Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:1267 Klimatåtgärder
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Svar på fråga 2024/25:1267 av Katarina Luhr (MP)
Klimatåtgärder
Katarina Luhr har frågat mig vilka åtgärder – som inte redan är aviserade – jag avser att presentera för att minska utsläppen år 2025 och 2026 i syfte att nå Sveriges och EU:s klimatmål.
Regeringens budgetproposition för 2025 innebär att utsläppen minskar och att vi tar oss närmare klimatmålen. Med de budgetsatsningar som regeringen lade fram bedöms utsläppen minska år 2025 och år 2026. De handlar bland annat om förstärkningen och förlängningen av Klimatklivet och en ny reduktionsplikt.
Sedan dess har regeringen också lagt fram en vårändringsbudget. I vårändringsbudgeten höjs Klimatklivets bemyndigande från 4,6 miljarder kronor till 6,5 miljarder kronor. Det möjliggör att nya beslut kan tas om stöd till fleråriga projekt som på ett kostnadseffektivt sätt minskar utsläppen. Utöver det har skrotningspremien höjts, breddats och förlängts, stödet på 40 000 kronor till lätta ellastbilar förlängts och under 2026 avser regeringen införa en riktad elbilspremie till hushåll i behov av omställningsstöd t.ex. i glesbygd, förutsatt EU-kommissionens godkännande.
Regeringen analyserar vilka ytterligare åtgärder som behövs för att minska utsläppen och nå ESR-åtagandet. I budgetpropositionen för 2026 kommer regeringen att återkomma med ytterligare förslag på utsläppsminskade åtgärder. Exakt vilka åtgärder som kommer att vara aktuella är föremål för förhandling inom ramen för framtagandet av budgetpropositionen.
Stockholm den 2 juli 2025
Romina Pourmokhtari
Skriftlig fråga 2024/25:1267 av Katarina Luhr (MP) (Besvarad 2025-07-02)
Fråga 2024/25:1267 Klimatåtgärder
av Katarina Luhr (MP)
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Den 19 september 2024 höll klimatministern och finansministern en pressträff där de presenterade en “gyllene lösning” för att klara Sveriges klimatåtagande för den icke-handlande sektorn till 2030. Klimatministern sa då följande:
“Med den gyllene lösning som vi gått fram med – den nya reduktionsplikten – beräknas Sverige klara vårt ESR-åtagande till år 2030.”
I en intervju med SVT den 20 december 2024 fick klimatminister Pourmokhtari reagera på statistik från SCB som indikerade att regeringens gyllene lösning för att klara EU:s klimatmål inte såg ut att hålla. Då svarade klimatministern följande:
“Det är såklart inget som är bra, men alla gör ju prognoser utifrån sin bästa förmåga, ingen har en spåkula, inte regeringen, inte myndigheterna. Och märker vi att det inte stämmer överens med verkligheten får vi anpassa vårt arbete efter det.”
I det underlag till klimatredovisning som Naturvårdsverket presenterade våren 2025 bedömde Naturvårdsverket att Sverige skulle missa ESR-målet med 0,4 miljoner ton. I den statistik som Naturvårdsverket presenterade den 18 juni gör Naturvårdsverket igen bedömningen att regeringens beslutade och aviserade politik inte kommer att räcka för att klara varken Sveriges nationella klimatmål eller EU:s klimatmål. Vi är i dag längre från klimatmålen än när regeringen började styra år 2022.
2030 närmar sig, och ju längre vi väntar desto tuffare åtgärder kommer att behövas för att klimatmålen ska kunna nås. Det råder alltså ett akut läge för att regeringen ska vidta nya åtgärder för att minska utsläppen.
Mot bakgrund av det brådskande behovet av verksamma klimatåtgärder och statsrådets uttalande om att anpassa sitt arbete om regeringens prognoser visar sig inte stämma överens med verkligheten vill jag fråga statsrådet Romina Pourmokhtari följande:
Vilka åtgärder – som inte redan är aviserade – avser statsrådet och regeringen att presentera för att minska utsläppen år 2025 och 2026 i syfte att nå Sveriges och EU:s klimatmål?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.