Klimatanpassning
Svar på skriftlig fråga 2022/23:943 besvarad av Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2022/23:943 av Märta Stenevi (MP)
Klimatanpassning
Märta Stenevi har frågat mig hur jag och regeringen arbetar för att uppfylla de rekommendationer som kommit från det nationella expertrådet för klimatanpassning om att främja långsiktighet och att skjuta till ytterligare medel till anpassningsarbetet.
Rapporten från det nationella expertrådet är ett viktigt underlag i arbetet med att utforma en nationell strategi för klimatanpassning. Regeringen planerar att presentera en sådan strategi, där inriktningen för regeringens insatser på området kommer att utvecklas. Medel för klimatanpassning har tilldelats kommuner och relevanta myndigheter innevarande år. Regeringen återkommer till frågan om framtida anslagsnivåer i budgetpropositionen.
Stockholm den 6 september 2023
Romina Pourmokhtari
Skriftlig fråga 2022/23:943 av Märta Stenevi (MP) (Besvarad 2023-09-06)
Fråga 2022/23:943 Klimatanpassning
av Märta Stenevi (MP)
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Man behöver inte längre “lita på vetenskapen” för att förstå vad det är som händer. Det räcker med att fråga någon av Gotlands jordbrukare, någon av de svenska turister som var på Rhodos i sommar eller någon av alla dem som fått sin källare översvämmad de senaste veckorna. Klimatförändringarna – eller rättare sagt: klimatkrisen – är inte längre ett hot i framtiden. Klimatkrisen sker här och nu.
I takt med att klimatkrisen slår med tilltagande kraft mot Sverige blir bristerna i Sveriges klimatanpassning tydligare och tydligare. S-MP-regeringen tillsatte ett nationellt expertråd för klimatanpassning vars syfte är att granska regeringens politik och komma med förslag som förbättrar Sveriges beredskap inför klimatkrisens konsekvenser. Budskapet från rådet är tydligt. Stöden till anpassningsåtgärder måste bli större och ligga kvar under längre tid. Den ryckighet som präglat politiken inom detta område den senaste mandatperioden – där satsningar som S-MP-regeringen genomfört tas bort så fort högern får igenom sina budgetar – har varit extremt skadlig och gör att vi står sämre rustade inför kommande kriser. I praktiken litar Sveriges kommuner inte på att de satsningar som lanseras ligger kvar över regeringsskiften. Eftersom klimatanpassning är dyrt och kräver stora investeringar under lång tid leder den ryckighet som präglar dagens arbete till att satsningarna helt enkelt inte blir av.
I vårbudgeten valde regeringen att skära ned anslaget till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och klimatanpassning med 25 miljoner kronor. Samma anslag valde man i budgetpropositionen för 2023 (BP23) att skära ned med 15 miljoner. Därutöver valde man att skära ned på pengarna till åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv med 100 miljoner årligen.
Regeringen har alltså gjort flera sänkningar samtidigt som regeringens eget expertråd för klimatanpassning så tydligt understryker behovet av mer resurser. På grund av den nuvarande regeringens politik står alltså Sverige sämre rustat inför klimatkrisens katastrofala konsekvenser.
Mot bakgrund av att man skär ned på anslagen till klimatanpassning skulle jag vilja ställa följande fråga till statsrådet Romina Pourmokhtari:
Kan statsrådet berätta hur statsrådet och regeringen arbetar för att uppfylla de rekommendationer som kommit från det nationella expertrådet för klimatanpassning om att främja långsiktighet och att skjuta till ytterligare medel till anpassningsarbetet?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.