Klassning av Silc som extremistisk organisation
Svar på skriftlig fråga 2025/26:782 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2025/26:782 Klassning av Silc som extremistisk organisation
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2025/26:782 av Markus Wiechel (SD)
Klassning av Silc som extremistisk organisation
Marcus Wiechel har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta mot bakgrund av nyheten om domen mot Silc.
Utrikesdepartementet har tagit del av uppgifterna om den belarusiska Högsta domstolens beslut att beteckna den liberala partianknutna biståndsorganisationen Swedish International Liberal Centre (Silc) som extremistisk organisation.
Med anledning av beslutet kallade Utrikesdepartementet den 6 maj upp Belarus chargé d’affaires i Stockholm och framförde att klassificeringen av Silc som extremistisk organisation var oacceptabel. Jag framförde samma dag i ett inlägg på X att beslutet utgjorde ett försök att stoppa stöd för demokrati och mänskliga rättigheter, vilket ledaren för de belarusiska demokratiska krafterna i exil Svjatlana Tsichanouskaja uttryckte sin tacksamhet för.
Sverige har informerat samtliga medlemsstater i EU om det belarusiska beslutet att beteckna Silc som extremistorganisation, liksom om de åtgärder vi har vidtagit. Vi står även i nära kontakt med både Silc och svenska ambassaden i Minsk och följer upp frågan.
Regeringen kommer att fortsätta stödja aktörer som arbetar för ett fritt och demokratiskt Belarus, och värna det belarusiska civilsamhällets möjlighet att organisera sig och verka för demokrati och mänskliga rättigheter.
Stockholm den 13 maj 2026
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2025/26:782 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2026-05-13)
Fråga 2025/26:782 Klassning av Silc som extremistisk organisation
av Markus Wiechel (SD)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Den 23 april föll en dom i Belarus högsta domstol som gjorde att den liberala biståndsorganisationen Swedish International Liberal Centre (Silc) kom att klassas som en ”extremistisk organisation”.
Silc är en svensk politisk stiftelse som under decennier har bedrivit ett konsekvent och modigt arbete för demokrati, mänskliga rättigheter och ett starkt civilsamhälle i auktoritära länder, inte minst i Östeuropa. Att regimen nu stämplar just Silc som extremistiskt är inte bara absurt – det är ett direkt angrepp på det internationella demokratiarbetet i stort.
Konsekvenserna är mycket allvarliga. Enligt belarusisk lag kan medlemskap, samarbete eller ens stöd till en ”extremistisk” organisation leda till långa fängelsestraff. Detta beslut markerar en ny och farlig nivå av transnationell repression från Lukasjenkos regim. För första gången riktas den repressiva lagstiftningen explicit mot en svensk organisation med koppling till ett etablerat riksdagsparti. Syftet är tydligt: att kriminalisera internationellt demokratiarbete och att avskräcka belarusiska aktivister från att samarbeta med svenska aktörer.
Att detta sker samtidigt som regimen använder internationella kontakter, såsom exempelvis möten med demokrati- och människorättsorganisationer (inklusive nyligen med Nobelpristagaren Ales Bjaljatski) som förevändning för repression är särskilt cyniskt. Det handlar om att isolera det belarusiska civilsamhället och straffa alla som vågar arbeta för en demokratisk framtid.
Det är inte svårt att i detta läge känna en stark solidaritet med Silc och deras medarbetare. För mig blir det inte minst påtagligt till följd av mitt eget engagemang med två demokratiprojekt i Belarus genom Sverigedemokraternas biståndsstiftelse Hepatica, där jag har äran att vara vice ordförande.
Mot bakgrund av ovanstående önskas utrikesminister Maria Malmer Stenergard svara på följande fråga:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta mot bakgrund av nyheten om domen mot Silc?
