Klassificeringen i EU:s utsläppshandelssystem
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2283 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
- Start
- Svar på skriftlig fråga är ännu inte publicerad
Svar på fråga 2020/21:2283 av Lars Hjälmered (M)
Klassificeringen i EU:s utsläppshandelssystem
Lars Hjälmered har frågat mig om jag avser vidta några åtgärder för att Europeiska kommissionen ska ompröva klassificeringen inom EU:s utsläppshandelssystem så att LKAB placeras i samma kategori som sina konkurrenter.
Kommissionen beslutade den 25 februari att avslå LKAB:s ansökan om tilldelning av utsläppsrätter baserat på riktmärket för sintrad järnmalm. Regeringen anser att LKAB:s pelletstillverkning bör klassas som fullt likställd med den sinterproduktion som sker i de europeiska stålverken och att LKAB:s ansökan därför borde ha godkänts. Ett sådant beslut hade skapat större incitament för EU:s stålverk att minska sina utsläpp eftersom LKAB:s processer innebär lägre utsläpp per producerat ton stål och därmed skulle ha sänkt aktuellt riktmärke. Det är centralt för funktionen i EU:s utsläppshandel och för den fria rörligheten av varor och tjänster i EU att likvärdiga producenter tillåts konkurrera på samma villkor och att producenter som vill ställa om till klimatvänlig teknik inte hindras. Regeringen beklagar därför kommissionens beslut.
Regeringen har i dialog med kommissionen lyft fram argument till stöd för LKAB:s ansökan. I mars 2020 skickade regeringen ett brev till kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans för att påtala vikten av att anläggningar som går före i klimatomställningen inte ska hindras, eftersom detta motverkar utsläppshandelsdirektivets syfte. Kommissionen delar inte bilden av att LKAB:s pellets och stålverkens sintrade järnmalm är fullt utbytbara och menar att ett uppfyllande av Sveriges önskemål skulle kräva en ändring av riktmärkesdefinitionen i tilldelningsförordningen, dvs. kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331 av den 19 december 2018 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG. Frågan om ytterligare åtgärder ska vidtas med anledning av kommissionens beslut om att avslå LKAB:s ansökan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
EU:s industrier genomgår just nu en stor omställning för att bidra till att uppnå EU:s mål om klimatneutralitet till 2050. Sverige är ett föregångsland i industriomställningen med flera uppmärksammade och banbrytande projekt. För att klara omställningen måste EU:s lagstiftning anpassas till den snabba teknikutveckling som just nu sker och gynna de aktörer som utvecklar och investerar i klimatvänlig teknik. Detta är en av regeringens utgångspunkter inför den översyn av EU:s system för handel med utsläppsrätter som ska inledas i juni 2021.
Stockholm den 31 mars 2021
Per Bolund
