Kinesiskt köp av olja från Iran
Svar på skriftlig fråga 2025/26:614 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:614 Kinesiskt köp av olja från Iran
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Svar på fråga 2025/26:614 av Markus Wiechel (SD)
Kinesiskt köp av olja från Iran
Markus Wiechel har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra inom ramen för Sveriges internationella kontakter, bilaterala relationer, multilaterala forum såsom EU och FN samt samarbeten med partner såsom USA och andra allierade för att verka för att förhindra eller kraftigt försvåra fortsatt iransk oljeexport till Kina via alternativa rutter och därmed minska den ekonomiska livlina som dessa leveranser utgör för den iranska regimen under den pågående konflikten och regimens fortsatta brutala angrepp mot den egna befolkningen.
Jag vill inleda med att konstatera att regeringen ser mycket allvarligt på händelseutvecklingen i Iran och spridningen i regionen. Iran bär ett stort ansvar för den negativa utvecklingen och för hot mot västvärlden. Regeringen har tydligt fördömt Irans attacker mot grannländer i Mellanöstern. Det är av största vikt att ytterligare eskalering undviks och att folkrätten respekteras av alla parter.
När det gäller att motverka regimens tillgång till ekonomiska flöden, inklusive genom oljeexport, är EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik Sveriges viktigaste plattform. Regeringen har länge varit drivande för en kraftfull och samordnad Iranpolitik i EU. EU har också sedan länge omfattande restriktiva åtgärder, inklusive mot Irans olje- och petroleumindustri, syftandes till att sätta press på den iranska regimen.
I ljuset av den brutala repressionen mot demonstranter i början av året har Sverige verkat för antagandet av ytterligare listningar av personer och enheter som varit inblandade i repressionen under EU:s sanktionsregim med anledning av situationen för mänskliga rättigheter i Iran. Den 24 februari 2026 beslutades även om att lista Irans Islamiska revolutionsgarde (IRGC) under EU:s sanktionsregim mot terrorism, något Sverige länge har arbetat för.
Det är av största vikt att trycket på Iran från det internationella samfundet upprätthålls. Sverige ser, tillsammans med våra likasinnade, kontinuerligt över våra verktyg för att på bästa sätt motverka den iranska regimens destabiliserande agerande och stödja den modiga iranska befolkningens kamp för att mänskliga rättigheter, inklusive yttrande- och mötesfrihet, ska respekteras av de iranska myndigheterna.
Stockholm den 25 mars 2026
Maria Malmer Stenergard
Skriftlig fråga 2025/26:614 av Markus Wiechel (SD) (Besvarad 2026-03-25)
Fråga 2025/26:614 Kinesiskt köp av olja från Iran
av Markus Wiechel (SD)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Iransk råolja fortsätter att levereras till Kina trots den eskalerande konflikten i regionen. Enligt rapporter i bland annat Epoch Times kringgår dessa leveranser det strategiskt känsliga Hormuzsundet genom alternativa rutter, framför allt via den relativt nya exportterminalen i Jask vid Omanbukten. Hamnen gör det möjligt för oljetankfartyg att lasta råolja direkt i Omanbukten utan att passera det smala sund där militära spänningar är som störst och risken för blockad eller attacker är påtaglig.
Uppgifterna pekar på att de iranska oljetransporterna till kinesiska hamnar, särskilt i provinserna Shandong och Zhejiang, i stort sett har fortsatt opåverkade sedan konflikten eskalerade. Detta ska inte vara en slump utan resultatet av långtgående beredskapsplanering och överenskommelser mellan regimen i Peking och iranska myndigheter, som ingicks redan innan krigsutbrottet. En central del i detta är den cirka 1 000 kilometer långa rörledningen från oljeknutpunkten Goreh till Jaskterminalen, ett projekt som enligt källor har stötts av Kina och ingår i det omfattande 25-åriga samarbetsavtalet mellan länderna från 2021.
Kinesiska aktörer, inklusive den så kallade skuggflottan av tankfartyg som ofta används för att kringgå sanktioner, uppges vara ovanligt aktiva i området trots att många andra rederier undviker regionen på grund av de höga riskerna och stigande energipriser. Exportvolymerna från Iran har enligt vissa analyser till och med ökat något sedan konflikten inleddes, med i genomsnitt runt 2,1 miljoner fat per dag, varav en betydande del tros gå till Kina via dessa alternativa vägar.
Flera anonyma källor med insyn i oljehandeln och kinesisk utrikespolitik beskriver hur dessa leveranser i praktiken utgör en ekonomisk livlina för den iranska regimen under pågående krigstid. Oljeintäkterna gör det möjligt för regimen att upprätthålla sin militära kapacitet och fortsätta sina brutala angrepp mot den egna befolkningen – angrepp som inkluderar massarresteringar, tortyr, utomrättsliga avrättningar och våldsamt nedslag mot fredliga demonstranter och kvinnor som kämpar för sina grundläggande rättigheter. Denna oljeexport bidrar därmed direkt till att finansiera en terrorregim som systematiskt kränker mänskliga rättigheter och som använder sina resurser för att slå ned på sitt folk snarare än att investera i välfärd eller utveckling.
Kina sägs samtidigt kunna dra nytta av rabatterade priser och möjlighet att fylla på sina strategiska oljereserver medan de globala priserna stiger. Detta sker samtidigt som det internationella samfundet, inklusive västliga länder, arbetar för att begränsa konflikten, minska finansieringen av parter som bidrar till eskalering och skydda civilbefolkningar från fortsatt förtryck.
Mot bakgrund av ovanstående önskas utrikesminister Maria Malmer Stenergard svara på följande fråga:
Vad avser ministern och regeringen att göra inom ramen för Sveriges internationella kontakter, bilaterala relationer, multilaterala forum såsom EU och FN samt samarbeten med partner såsom USA och andra allierade för att verka för att förhindra eller kraftigt försvåra fortsatt iransk oljeexport till Kina via alternativa rutter och därmed minska den ekonomiska livlina som dessa leveranser utgör för den iranska regimen under den pågående konflikten och regimens fortsatta brutala angrepp mot den egna befolkningen?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.