Kinastrategi

Svar på skriftlig fråga 2024/25:4 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Svar på fråga 2024/25:4 Kinastrategi

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Svar på fråga 2024/25:4 av Markus Wiechel (SD)
Kinastrategi

Markus Wiechel har frågat mig hur regeringen ser på att införa en ny Kinastrategi eller att genomföra en översyn av Kinapolitiken.

Jag instämmer med Markus Wiechel vad gäller vikten av att Sverige för en väl avvägd Kinapolitik som tar upp både de risker och de möjligheter som följer av Kinas växande politiska och ekonomiska roll i omvärlden. Detta är ett långsiktigt arbete som sker löpande inom ramen för ett stort antal områden och processer.

Regeringen verkar för att EU ska föra en gemensam, kraftfull och tydlig Kinapolitik. Under det svenska EU-ordförandeskapet verkade regeringen aktivt för att stärka EU-enigheten i Kinafrågor, liksom för att fördjupa det transatlantiska samarbetet.

Regeringen anser att Sverige och EU behöver ha dialog och utbyte med Kina där det är i linje med våra intressen och värderingar, till exempel för att främja handel på lika villkor. Samtidigt värnar regeringen Sveriges och EU:s säkerhet och står tydligt upp för den regelbaserade världsordningen och folkrätten, inklusive respekten för mänskliga rättigheter.

Vad gäller handelspolitiken är Kina fortsatt en viktig investerings- och handelspartner för Sverige, samtidigt som handelsrelationen har blivit alltmer komplex.  I Sveriges nationella säkerhetsstrategi konstateras att Kinas ambition att bli världsledande inom ny teknik samt dess användande av bland annat cyberförmågor får konsekvenser för vår säkerhet och vår konkurrenskraft.

För att bemöta eventuella risker kopplade till utländska direktinvesteringar, oavsett ursprungsland, infördes i december 2023 en ny lag om ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen.

Sveriges och EU:s ett-Kina-politik ligger fast. Regeringen kommer även fortsatt att verka för en robust och enig EU-politik om Kina, liksom för ett fördjupat utbyte med Taiwan inom ramen för ett-Kina-politiken. Kinas agerande mot Taiwan inger oro och hot om militärt våld är oacceptabelt.

Avslutningsvis kan konstateras att relationen mellan Kina och Ryssland har fördjupats under flera år. Det utvidgade samarbetet och handeln mellan Kina och Ryssland har inneburit att Rysslands militärindustri har blivit mer beroende av import från Kina. På så vis möjliggör Kina Rysslands krigföring i Ukraina. EU, Nato och Sverige har uppmanat Kina att avhålla sig från att leverera någon form av militärt stöd till Rysslands krig mot Ukraina och har varit tydliga med att Kinas förhållningssätt till den ryska aggressionen kommer att påverka relationen till Europa.

Stockholm den 20 september 2024

Maria Malmer Stenergard