Kinas inflytande inom Sveriges näringsliv och basindustri
Svar på skriftlig fråga 2025/26:744 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2025/26:744 Kinas inflytande inom Sveriges näringsliv och basindustri
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svar på fråga 2025/26:744 av Rashid Farivar (SD)
Kinas inflytande inom Sveriges näringsliv och basindustri
Rashid Farivar har frågat mig vilka risker jag och regeringen ser med Kinas växande inflytande inom Sveriges näringsliv och strategiska industrier och vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att motverka dessa risker.
I den globala geopolitiska utvecklingen med intensifierad maktbaserad konkurrens om strategiska resurser och tekniker behöver Sverige på olika sätt stärka vår ekonomiska säkerhet. Det inkluderar att hantera frågor om hot och sårbarheter relaterat till exempelvis forskning, investeringar och tillgång till strategiska råvaror. Kinas ambition att bli världsledande inom ny teknik samt dess användande får också konsekvenser för vår säkerhet och vår konkurrenskraft.
Ökad medvetenhet om underrättelsehot och risker är viktigt för att stärka den ekonomiska säkerheten. Enligt Sveriges nationella säkerhetsstrategi (Skr. 2023/24:163) ska ett nationellt strategiskt ramverk för ekonomisk säkerhet utvecklas. Vetenskapsrådet ansvarar på uppdrag av regeringen för vägledande nationella riktlinjer om ansvarsfull internationalisering inom högre utbildning, forskning och innovation, och samarbetar med Vinnova i detta arbete. Den 1 december 2023 infördes vidare lagen (2023:560) om utländska direktinvesteringar som syftar till att hindra utländska direktinvesteringar i svensk skyddsvärd verksamhet som kan inverka skadligt på Sveriges säkerhet eller på allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige.
Vi behöver också utveckla vårt bilaterala samarbete med likasinnade länder, bland annat för att stärka vår förståelse för hur ekonomiska påtryckningsmedel används för säkerhetspolitiska syften och hur detta kan motverkas.
På EU-nivå pågår ett arbete för att stärka unionens ekonomiska säkerhet. Bland annat förväntas en förordning beslutas under 2026 som uppdaterar och stärker EU:s regelverk för granskning av utländska direktinvesteringar. Ett annat aktuellt förslag som nu förhandlas är EU-kommissionens förslag till förordning om industriell acceleration och omställning som innehåller särskilda bestämmelser avseende företag med ägande och kontroll från tredje land kopplat till upphandlingar och villkor kopplat till utländska direktinvesteringar. Det är i sammanhanget centralt att redan befintliga företag i EU som gjort omfattande investeringar i strategiska sektorer i unionen och som är viktiga för svensk ekonomi inte straffas, samtidigt som dagens geopolitiska verklighet beaktas.
Kina är idag både en möjlighet och en utmaning. Sverige behöver upprätthålla dialog och handel med Kina där det är möjligt och i linje med våra intressen och värderingar, till exempel för att hantera utmaningar så som den gröna omställningen. Samtidigt kan åtgärder krävas för att stärka försörjningskedjors motståndskraft och motverka högriskberoenden av kritiska varor och tjänster.
Stockholm den 29 april 2026
Ebba Busch
Skriftlig fråga 2025/26:744 av Rashid Farivar (SD) (Besvarad 2026-04-29)
Fråga 2025/26:744 Kinas inflytande inom Sveriges näringsliv och basindustri
av Rashid Farivar (SD)
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Enligt Säkerhetspolisens senaste lägesbild för 2025–2026 utgör Ryssland, Kina och Iran fortsatt de främsta säkerhetshoten mot Sverige. Av rapporten framgår att Kina utgör det långsiktigt största hotet mot Sveriges ekonomiska säkerhet, med ambitioner att påverka och i vissa fall kontrollera centrala delar av världens handel och ekonomi, inte minst genom att skapa beroenden till andra länder.
Kina agerar strategiskt och långsiktigt för att främja sina globala intressen, ofta genom en kombination av lagliga och olagliga metoder. Det kan handla om forskningssamarbeten, investeringar, uppköp och företagsförvärv som ger kinesiska aktörer inflytande över viktiga sektorer och värdekedjor. Samtidigt är Kina en central partner till Ryssland och spelar en betydande roll i att möjliggöra ryska försök att kringgå internationella sanktioner.
Sveriges basindustri och strategiska näringsliv utgör en central del av vårt totalförsvar. Kontroll över teknik, produktion och försörjningskedjor är avgörande för vår motståndskraft i kris och krig. Mot denna bakgrund väcker det djup oro att utländska aktörer från auktoritära stater, som dessutom enligt Säkerhetspolisens bedömning utgör de främsta säkerhetshoten mot Sverige, har fått ett betydande inflytande över svenska företag inom strategiskt viktiga sektorer.
I Sverige, och inte minst i Göteborgsregionen, finns en omfattande närvaro av kinesiskt ägda företag. Detta aktualiserar frågor om sårbarheter kopplade till tekniköverföring, beroendeställning och informationssäkerhet. Enligt kinesisk lagstiftning är företag och medborgare skyldiga att samarbeta med landets underrättelsetjänster, vilket ytterligare förstärker riskbilden. Uppgifter om att teknik utvecklad i Sverige kan ha kommit till omfattande användning i rysk fordonsindustri understryker allvaret i dessa frågor.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch:
Vilka risker ser ministern och regeringen med Kinas växande inflytande inom Sveriges näringsliv och strategiska industrier, och vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att motverka dessa risker?
Intressenter
Frågeställare
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.