Kalkning av Hallands sjöar och vattendrag
Svar på skriftlig fråga 2024/25:186 besvarad av Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:186 Kalkning av Hallands sjöar och vattendrag
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Svar på fråga 2024/25:186 av Aida Birinxhiku (S)
Kalkning av Hallands sjöar och vattendrag
Aida Birinxhiku har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att säkra den finansiering som krävs för att utföra den nödvändiga kalkningen av Hallands sjöar och vattendrag.
Kalkning av sjöar och vattendrag för att motverka försurningens effekter har bedrivits i över 40 år och är på många platser en viktig åtgärd för att motverka effekterna av försurning. Sedan 1976 har drygt sex miljarder kronor i statliga medel anslagits till kalkning och det har därmed över tid varit en av de mest omfattande miljövårdsåtgärder som genomförts i Sverige.
Det finns inte ett specifikt kalkningsanslag från regeringen. Kalkningen är en del av det samlade åtgärdsarbetet som finansieras genom Havs- och vattenmyndighetens anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö.
Havs- och vattenmyndigheten har det nationella ansvaret för kalkningsverksamheten och beslutar om kalkningsmedlens fördelning till länsstyrelserna. Länsstyrelsen har det regionala ansvaret för att pröva frågor om bidrag för kalkning och ställer villkor om bland annat arbetets utförande som de sökande ska följa. Frågor om bidrag till kommunerna prövas av länsstyrelsen i enlighet med förordning (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag, som också reglerar vad bidragsmedlen får användas till. Vid prövningen av frågor om bidrag ska hänsyn tas till vattenområdets betydelse från natur- och miljövårdssynpunkt, för fisket eller för vattenförsörjningen.
För att säkerställa att kalkningen har hög effektivitet och ges i rätt omfattning arbetar Havs- och vattenmyndigheten med att ta fram en nationell strategi för kalkning, som avses att presenteras senare i höst. Syftet med kalkningsstrategin är att anpassa kalkningen till ett långsiktigt optimerat åtgärdsprogram. Nyttan med fortsatt kalkning ska övervägas för varje enskilt vatten.
Stockholm den 23 oktober 2024
Romina Pourmokhtari
Skriftlig fråga 2024/25:186 av Aida Birinxhiku (S) (Besvarad 2024-10-23)
Fråga 2024/25:186 Kalkning av Hallands sjöar och vattendrag
av Aida Birinxhiku (S)
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Hallands län har sedan länge varit hårt drabbat av försurning, vilket är ett resultat av ett historiskt stort nedfall av försurande ämnen i kombination med en berggrund som är känslig för försurning. Kalkningen av försurade sjöar och vattendrag har varit en viktig miljöåtgärd i länet sedan 1970-talet. Tack vare den kontinuerliga kalkningen har fungerande ekosystem kunnat återskapas i många sjöar och vattendrag, däribland Ätran.
Regeringens beslut att minska anslagen till naturvård, och specifikt till kalkning, får därför allvarliga konsekvenser. För Hallands del kommer det enligt länsstyrelsen att leda till att hela 16 sjöar och två vattendrag i länet inte längre kommer att kalkas. Det finns en stor oro för att ekosystem som tagit årtionden att återställa snabbt kommer att försämras igen.
Ätran, som rinner genom min hemkommun Falkenberg, är ett av de vattendrag som hotas. Ätrans vattensystem har en unik laxstam med genuin atlantlax som i princip är helt opåverkad av odling. Kalkningen har varit avgörande för att bevara den genuina laxstammen och andra vandringsfiskar, såsom ål och nejonöga. Dessutom riskerar de investeringar som Falkenbergs kommun gjort i projekt som Hertingprojektet, där 30 miljoner kronor satsats utöver uteblivna intäkter från vattenkraften, att gå om intet om inte kalkningen kan fortsätta.
Kommunstyrelsens ordförande i Falkenberg, Per Svensson (S), har nyligen skickat ett brev till statsrådet för att larma om hur regeringens nedskärningar påverkar Ätrans vattensystem och den unika vandringsfisken där. Budgeten för 2025 innebär en minskning av anslaget för kalkning i Ätrans biflöden med hela 870 000 kronor, vilket hotar hela ekosystemet. Det finns en betydande risk att Hallands vattendrag återigen försuras, vilket skulle ha allvarliga konsekvenser för både djurliv och ekosystem.
Det vore, med tanke på de offentliga resurser som redan satsats för att bevara och återskapa vandringsfiskens livsmiljöer, mycket olyckligt att kasta bort nästan 50 års naturvårdsarbete. I tusentals år har laxfisket varit av stor betydelse för såväl biosystemet som för människorna längs med Ätran. Nu hotas laxen och andra vandringsfiskar återigen, trots att regeringen vet att kalkning är en nödvändighet.
Mot bakgrund av ovanstående är min frågeställning till statsrådet Romina Pourmokhtari följande:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att säkra den finansiering som krävs för att utföra den nödvändiga kalkningen av Hallands sjöar och vattendrag?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.