Järnvägsanslutningar till Core-flygplatser

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1043 besvarad av Statsrådet Tomas Eneroth (S)

N2018/

01878/TS

Näringsdepartementet

Infrastrukturministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:1043 av Cecile Tenfjord-Toftby (M) Järnvägsanslutningar till Core-flygplatser

Cecile Tenfjord-Toftby har frågat mig vilka åtgärder regeringen och jag avser att vidta för att Sverige ska klara klimatmålen och EU-direktiven om järnvägsanslutningar till Core-flygplatser, som ska vara klara till 2030.

Till och börja med vill jag slå fast att det är enbart Arlanda som är utpekad som huvudflygplats och därmed omfattas av kraven i TEN-T-förordningen (artikel 41.3, bilaga 2.) De huvudflygplatser som anges i nämnda regelverk ska vara anslutna till järnvägs- och vägtransportinfrastrukturen i det transeuropeiska transportnätet senast den 31 december 2050, utom då sådan anslutning inte är möjligt på grund av fysiska begränsningar. Däremot är det korrekt att Landvetter, liksom Malmö flygplats och Arlanda är utpekade som Sveriges tre s.k. coreflygplatser. Det betyder dock inte att TEN-T-förordningens krav omfattar Landvetter och Sturup och att de flygplatserna därmed faller inom samma prioriteringsgrad.

Den 31 augusti 2017 överlämnade Trafikverket sitt förslag till ny nationell trafikslagsövergripande plan för perioden 2018–2029 till regeringen. De ekonomiska ramarna för nästa planperiod 2018–2029 ökar med drygt 100 miljarder kronor jämfört med den förra regeringens plan, till totalt 622,5 miljarder kronor. Järnvägsförbindelsen mellan Göteborg och Borås, inkl. delen Mölnlycke-Bollebygd anges bland de objekt som Trafikverket föreslår om ramen för namngivna investeringar utökas med 10 procent. Trafikverkets planförslag bereds just nu på sedvanligt sätt inom Regeringskansliet. Hur den slutliga planen kommer att se ut fattar regeringen beslut om under våren 2018. Jag kan därför i dag inte uttala mig om enskilda objekt men utgångspunkten är att den ska bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen och bidra inom ett antal samhällsutmaningar, bland annat omställning till världens första fossilfria välfärdsland. Regeringen kommer även att ta fram en strategi för effektiva, hållbara och kapacitetsstarka godstransporter. Under våren 2018 kommer regeringen även att presentera en klimatstrategi.

Regeringen har vidare under mandatperioden vidtagit en lång rad åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från transporter. Järnvägen har en central betydelse för att uppnå klimatmässiga mål. Här kan t.ex. nämnas ett bonus malus-system, en reduktionsplikt för successivt ökad inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel, samt investeringsstödet Klimatklivet. För att även förbättra järnvägens punktlighet och robusthet har regeringen genomfört kraftiga förstärkningar av järnvägsunderhållet och ökat det årliga anslaget till järnvägsunderhåll med 1,34 miljarder kronor per år under perioden 2016–2018. För att nå våra högt ställda mål behövs åtgärder på flera fronter där både samhällsplanering, utveckling av effektiva transportsystem inklusive effektiva fordon, fossilfria drivmedel och åtgärder som hanterar transportefterfrågan kan bidra.

Stockholm den 26 mars 2018

Tomas Eneroth