Jämställdhetsintegrering i det multilaterala biståndet
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1092 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:1092 Jämställdhetsintegrering i det multilaterala biståndet
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:1092 av Olle Thorell (S)
Jämställdhetsintegrering i det multilaterala biståndet
Olle Thorell har frågat mig vilka konkreta krav, uppföljningsrutiner och kontrollmekanismer jag, inom ramen för min tjänsteutövning, har infört eller avser att införa för att säkerställa att det svenska multilaterala biståndet i praktiken bidrar till att främja jämställdhet och stärka kvinnors och flickors rättigheter.
Regeringen har axlat det ansvar som följer av att vara en stor givare av både kärnstöd och öronmärkt bistånd. Vi har höjt kraven på de multilaterala organisationerna i fråga om resultat, effektivitet, transparens, uppföljning och kontroll.
I år bidrar vi med 112,5 miljoner kronor i kärnstöd till FN:s organisation för jämställdhet och kvinnors egenmakt (UN Women), där Sverige även har ordförandeskapet för organisationens styrelse. I år uppgår Sveriges totala stöd via UD till FN:s befolkningsfond (UNFPA) till 521,75 miljoner kronor. Detta inkluderar också riktat humanitärt stöd till Gaza, Sudan och Ukraina.
Utöver detta bidrar Sverige med finansiering till utvecklingsbanker och globala fonder. Sverige stödjer exempelvis Världsbankens internationella utvecklingsfond för de fattigaste länderna med 8,2 miljarder kronor mellan 2025–2028. Utvecklingsfondens insatser förväntas också bidra till jämställdhet då Världsbanken tillämpar användning av jämställdhetsmarkörer inom ramen för sina projekt och program. Sverige är även den största givaren till FN:s Trust Fund to Eliminate Violence against Women and Girls som arbetar med att skydda våldsutsatta kvinnor och flickor.
Sverige tillsammans med de nordiska länderna driver på för att FN:s fonder och program ska genomföra FN:s accelerationsplan för jämställdhet. Vi vill även öka UN Womens fokus på att leda, koordinera och främja ansvarstagande för jämställdhet inom hela FN-systemet.
Jämställdhet kommer fortsätta att vara en viktig prioritering för Sveriges multilaterala bistånd.
Stockholm den 30 april 2025
Benjamin Dousa
Skriftlig fråga 2024/25:1092 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2025-04-30)
Fråga 2024/25:1092 Jämställdhetsintegrering i det multilaterala biståndet
av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Enligt OECD-Dacs statistik utgör det multilaterala biståndet en mycket stor andel av Sveriges totala internationella bistånd – ibland upp till hälften, beroende på hur man definierar och beräknar det. Det handlar om stöd som kanaliseras via FN-organ (såsom UN Women, UNFPA, UNDP), utvecklingsbanker, globala fonder (såsom GAVI och Green Climate Fund) och andra internationella strukturer. Dessa aktörer spelar en central roll i genomförandet av globala jämställdhetsmål.
Samtidigt är det svårt att få en samlad bild av hur det svenska multilaterala biståndet faktiskt bidrar till jämställdhet. Det framkommer tydligt i Kvinna till Kvinnas rapport Sveriges jämställdhetsbistånd – en lägesbild (april 2025), där de uttryckligen konstaterar att deras analys är begränsad till det bilaterala biståndet, just för att det inte finns transparent, jämförbar statistik över det multilaterala biståndet ur jämställdhetsperspektiv. Det är därmed en blind fläck i den svenska uppföljningen.
OECD:s senaste översikt Development Finance for Gender Equality 2024 visar att mindre än 1 procent av det globala jämställdhetsbiståndet når kvinnorättsorganisationer och feministiska rörelser, trots att dessa aktörer bedöms vara avgörande för långsiktig förändring. Samtidigt konstaterar OECD att endast 4 procent av det totala biståndet globalt har jämställdhet som huvudmål. Stora delar av det multilaterala biståndet saknar tydlig jämställdhetsintegrering, särskilt inom klimatområdet och inom humanitärt stöd.
OECD-Dacs nya rekommendation från maj 2024 – DAC Recommendation on Gender Equality and the Empowerment of All Women and Girls in Development Cooperation – slår fast att alla medlemsländer, däribland Sverige, har ett ansvar att öka finansieringen till jämställdhet och att integrera jämställdhet i alla sektorsspecifika policyer och program, särskilt där jämställdhet i dag är svagt representerat. Rekommendationen betonar även vikten av transparens och uppföljning.
Sveriges reformagenda för biståndet, antagen av regeringen i december 2023, lyfter jämställdhet som ett av fem prioriterade tematiska områden. Det slås fast att jämställdhet ska vara både ett mål i sig och ett medel för andra mål och att Sveriges bistånd ska bidra till att stärka kvinnors och flickors fri- och rättigheter, egenmakt och möjligheter. Trots detta finns fortfarande stora brister i uppföljningen och styrningen av det multilaterala biståndet utifrån jämställdhetsmål.
Jag anser att det är centralt att Sverige – som en av världens största givare – använder sin röst och sitt inflytande i styrelser, valkretsar och givarkonstellationer för att ställa tydliga krav på jämställdhetsintegrering i hela det multilaterala systemet. Det handlar både om att säkerställa att svenska biståndsmedel används på ett sätt som främjar jämställdhet och om att Sverige fortsatt ska vara en drivande kraft för kvinnors och flickors rättigheter globalt. Det kräver inte bara politiska mål, utan konkreta krav, uppföljningsmekanismer och redovisning av resultat.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:
Vilka konkreta krav, uppföljningsrutiner och kontrollmekanismer har statsrådet, inom ramen för sin tjänsteutövning, infört eller avser statsrådet att införa för att säkerställa att det svenska multilaterala biståndet i praktiken bidrar till att främja jämställdhet och stärka kvinnors och flickors rättigheter?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.