Jämställdhetsbiståndet
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1090 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Svar på fråga 2024/25:1090 Jämställdhetsbiståndet
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:1090 av Olle Thorell (S)
Jämställdhetsbiståndet
Olle Thorell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta inom ramen för min tjänsteutövning för att vända den nedåtgående trenden i det svenska jämställdhetsbiståndet.
Världen befinner sig i en turbulent tid. Det pågår ett krig i vårt närområde och den geopolitiska spelplanen ritas om. Jag ser det som avgörande att prioritera jämställdhet i en tid som denna. Samtidigt är Sveriges resurser ändliga. Därför krävs fokuserade biståndsinsatser. Svenskt jämställdhetsbistånd behöver vara effektivt och strategiskt.
Regeringen prioriterar därför kvinnors ekonomiska egenmakt. Ekonomisk egenmakt är en förutsättning för att påverka både sitt eget liv och samhället i stort. Genom svenskt stöd till Världsbanken får tusentals kvinnliga företagare tillgång till kapital. Regeringen gav tidigare i år ett uppdrag till Sida att arbeta med kvinnors ekonomiska egenmakt inom ramen för UN Women-initiativet Generation Equality.
En annan strategisk prioritering är det ökade stödet till kvinnorättsorganisationer. 2024 gick cirka 818 miljoner kronor av svenskt bilateralt bistånd via Sida till kvinnorättsorganisationer. Dessa organisationer är nyckelaktörer i arbetet för stärkt jämställdhet och utveckling.
Dessutom går en betydande del av Sveriges jämställdhetsbistånd till multilaterala organisationer, vilket inte inkluderades i rapporten som Olle Thorell refererar till. I år uppgår Sveriges kärnstöd till FN:s organisation för jämställdhet och kvinnors egenmakt (UN Women) till 112,5 miljoner kronor. Sverige är också en av de största bilaterala givarna till FN:s befolkningsfond (UNFPA).
Jag och regeringen kommer fortsätta verka för att svenskt bistånd ska vara en stark kraft för jämställdhet genom effektiva och ändamålsenliga insatser.
Stockholm den 30 april 2025
Benjamin Dousa
Skriftlig fråga 2024/25:1090 av Olle Thorell (S) (Besvarad 2025-04-30)
Fråga 2024/25:1090 Jämställdhetsbiståndet
av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
I april 2025 presenterade organisationen Kvinna till Kvinna rapporten Sveriges jämställdhetsbistånd – en lägesbild, som innehåller en bred genomlysning av hur det svenska biståndet utvecklats ur ett jämställdhetsperspektiv det senaste decenniet.
Rapporten visar att utvecklingen de senaste åren gått kraftigt bakåt. År 2021 hade 18 procent av det bilaterala biståndet jämställdhet som huvudsyfte. År 2024 hade den siffran sjunkit till 10 procent – den lägsta nivån sedan 2010. Det motsvarar en minskning med två miljarder kronor.
När det gäller bistånd med jämställdhet som delsyfte – alltså projekt där jämställdhet är ett integrerat, men inte huvudsakligt, mål – har andelen sjunkit från 64 procent till 55 procent på bara tre år. Det är den lägsta nivån på 25 år. I kronor räknat har biståndet som helhet med jämställdhetsfokus minskat med fem miljarder kronor mellan 2021 och 2024.
Rapporten visar också att stödet till kvinnorättsorganisationer, som länge varit en prioritet inom svenskt bistånd, är sårbart. Även om andelen av biståndet som går till dessa organisationer ökat något i procent, från 2,3 till 3,1 procent mellan 2014 och 2023, är det fortfarande en mycket liten del. Och eftersom den totala biståndsbudgeten minskat innebär det att även detta stöd är i riskzonen. Därtill är biståndet till arbetet mot könsrelaterat våld tillbaka på de nivåer som rådde för nästan tio år sedan.
Bakgrunden till detta är regeringens beslut att överge principen om att 1 procent av BNI ska gå till internationellt bistånd och i stället fastslå biståndets omfattning i kronor. Enligt Concord Sveriges prognoser innebär detta att biståndet år 2025 blir 14–15 miljarder lägre än om 1-procentsmålet hade behållits. För år 2028 beräknas skillnaden uppgå till 25 miljarder kronor.
Detta är en mycket allvarlig utveckling. Jämställdhet är inte ett särintresse; det är en förutsättning för utveckling, fred, demokrati och ekonomisk rättvisa. FN:s Agenda 2030 lyfter jämställdhet som ett av de bärande målen och som en nyckel för att uppnå de andra sjutton. Vi vet från både forskning och erfarenhet att satsningar på kvinnors och flickors rättigheter är bland de mest långsiktigt verkningsfulla insatserna för ett mer hållbart samhälle.
Att i ett sådant läge kapa stödet till jämställdhet i biståndet, trots att jämställdhet fortfarande sägs vara ett prioriterat tematiskt område i regeringens reformagenda från 2023, är svårförståeligt. Det sänder en negativ signal till världen om att Sverige vänder bort blicken från kvinnors rättigheter i ett läge där många länder redan backar.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta inom ramen för sin tjänsteutövning för att vända den nedåtgående trenden i det svenska jämställdhetsbiståndet?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.